Dessa modeller utgör informationsstrukturen för de verksamhetsområden som NI omfattar: hälso- och sjukvård och socialtjänst. NI består av två beskrivningsnivåer, en övergripande nivå för vård och omsorg och en specialiserad nivå som beskriver hälso- och sjukvård samt socialtjänst i form av en specialisering för respektive verksamhetsområde. De tre modelltyperna används för båda beskrivningsnivåerna. Det innebär att NI totalt består av nio olika modeller: en per modelltyp för vård och omsorg, en per modelltyp för hälso- och sjukvård och en per modelltyp för socialtjänst, se bilden nedan.
Färgsättning
De olika modellerna i NI har olika färgsättning. Färgerna indikerar vilken verksamhetsdomän modellerna beskriver. Färgerna är de följande:
• Socialtjänstemodeller i beige färg (R237 G230 B214)
• Vård- och omsorgsmodeller i ljusröd (R227 G200 B201)
• Hälso- och sjukvårdsmodeller i ljusblå (R210 G238 B255)
Vad är en processmodell?
En processmodell beskriver en process på en övergripande nivå. Syftet med modellen är att beskriva vad som sker inom ett visst område för att skapa en samsyn mellan flera aktörer.
Begreppet
process finns definierat i
Socialstyrelsens termbank som ”serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat”. Processer kan beskrivas med olika notationstekniker och på olika detaljeringsnivå. Det finns olika standarder för vad en processmodell bör och inte bör innehålla. En process har dock alltid två huvudsakliga beståndsdelar: objekt som har ett värde och aktiviteter som utförs för att tillföra objektet ytterligare värde.
Hur används processmodeller i NI?
NI omfattar tre processmodeller:
- en processmodell för vård och omsorg som är gemensam för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten
- två processmodeller på den specialiserade beskrivningsnivån som beskriver de två verksamhetsområdena var för sig
Processmodellerna beskriver oberoende av organisatoriska gränser den process som alla som får hälso- och sjukvård eller socialtjänst genomgår. Processmodellerna innefattar alla aktiviteter från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning. Syftet med processen är att uppfatta och identifiera individens hälsotillstånd samt att följa upp effekten av de aktiviteter som utförts för att förändra detta. Den faktiska process som individen genomgår kallas för en individanpassad process.
Processmodellerna är en gemensam beskrivning av den individanpassade processen inom vård och omsorg. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relatera dessa till den process som vård- och omsorgstagaren genomgår.
Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Processmodellen för vård och omsorg är en generell beskrivning och ska fungera som en sammanhållande länk mellan de två verksamhetsområdena hälso- och sjukvård och socialtjänst. Eftersom det inte finns någon gemensam process för vård- och omsorgstagaren som innefattar både hälso- och sjukvård och socialtjänst ska inte processmodellen för vård och omsorg användas vid tillämpning.
Att läsa processmodellerna i NI
Processmodellerna i NI tillhandahålls tillsammans med skriftliga beskrivningar av modellernas olika processteg.
Notation i processmodellerna
Med
notation menas de symboler som används för att beskriva en verksamhet på ett enhetligt sätt i en modell. Processmodellerna i NI använder en enkel notation med få detaljer. Modellerna visar en sekvens av processens olika processteg med hjälp av symboler. Nedan visas den symbol som används för att illustrera de olika stegen i processmodellen. Det som initierar processen eller ett processteg (värde in) och det värde som processen eller processteget tillför (värde ut) är inte synligt i modellen.
Symboler
Processmodellen består av ett flöde av olika processteg. Processtegen motsvarar en serie aktiviteter som syftar till ett gemensamt mål. Varje processteg har ett namn som beskriver den eller de aktiviteter som utförs inom det processteget.
Varje processmodell i NI har en skriftlig beskrivning.
Beskrivning av processmodellen
Processteg
|
Värde in
|
Beskrivning
|
Värde ut
|
Namn på
processteg.
|
Det som inleder processteget och som förädlas i och
med att aktiviteterna i processteget genomförs.
|
En beskrivning av den/de aktiviteter som processteget
omfattar.
|
Resultatet från aktiviteterna som processteget
omfattar. Resultatet kan sedan gå vidare in i nästa steg i processen eller
avsluta den.
|
Vad är en begreppsmodell?
En begreppsmodell beskriver begrepp och dess inbördes relationer inom ett visst område. Det är oftast informationshanteringsperspektivet som avgör modellens omfattning. För beskrivningar och val av benämningar bör terminologiska principer och metoder tillämpas.
Begreppsmodellering kan jämföras med en terminologisk begreppsanalys där fokus är att definiera begrepp och dessas relation till varandra inom ett fackområde som helhet och inte bara i ett specifikt, avgränsat sammanhang.
Hur används begreppsmodeller i NI?
NI innefattar en begreppsmodell för vård- och omsorgsnivån samt två begreppsmodeller för den specialiserade nivån för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. Begreppsmodellerna specificerar vilka begrepp inom respektive verksamhetsområde som används för att hantera information inom den individanpassade processen inom vård och omsorg.
Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl det informatiska perspektivet som det terminologiska perspektivet. När begreppsanalysen har visat att det begrepp som man avser hålla information om helt överensstämmer med ett väldefinierat begrepp i fackområdet, så har man använt sig av korrekt fackterm och definition enligt Socialstyrelsens termbank som klassnamn och benämning. När man enar och ensar de begrepp man avser hålla information om i begreppsmodellen och de begrepp som används i den egna tillämpningen skapas förutsättningar för att förstå modellernas innebörd och användning oavsett organisatoriska gränser.. De begrepp som används i den övergripande vård- och omsorgsmodellen används inte i de faktiska verksamheterna och är heller inte avsedda att göra det. Den beskrivningsnivåns funktion är i stället att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Ett exempel är begreppet vård- och omsorgstagare som återfinns på den generella nivån för vård och omsorg, och som representeras av patient respektive brukare i de specialiserade nivåerna för respektive verksamhetsområde. Det är begreppen i de specialiserade begreppsmodellerna på den specialiserade beskrivningsnivån som representerar den faktiska verksamhetens fackspråk.
Begreppsmodellens relation till informationsmodellen
Begreppsmodellen anger vilka begrepp som är centrala att hålla information om inom den individanpassade processen samt den information som informationsmodellen kan uttrycka. Alla begrepp i begreppsmodellerna återfinns dock inte som klasser i motsvarande informationsmodell. Anledningen till det är att flera begrepp i begreppsmodellen kan hanteras av en och samma klass i informationsmodellen. Det sker till exempel när två begrepp inte skiljer sig åt ur ett dokumentationsperspektiv. Till exempel så ställer begreppen Observerat hälsotillstånd och Potentiellt hälsotillstånd samma krav på dokumentationen. De kan därmed kopplas till samma klass i informationsmodellens Observation trots att de för verksamheten beskriver två skilda begrepp. Denna skillnad mellan begreppen representeras av värdet på typattributet i informationsklassen Observation.
Ett begrepp kan också behöva hanteras av flera informationsklasser. Det leder till att det kan finnas klasser i informationsmodellen som inte har en direkt motsvarighet till ett begrepp i begreppsmodellen. Detta uppstår när viss information relaterat till ett begrepp måste hanteras separat för att möjliggöra ett visst dokumentationsbehov eller dokumentationskrav. Ett exempel på detta i NI är begreppet beslut som i informationsmodellen representeras av informationsklasserna Beslut och Beslutsstatus. Ett Beslut kan vid olika tidpunkter ha haft olika Beslutsstatus, exempelvis ”beslutad”, ”vunnit laga kraft” och ”ej längre giltigt”.
Att läsa begreppsmodellerna i NI
Begreppsmodellerna i NI tillhandahålls tillsammans med detaljerade beskrivningar av modellernas olika delar.
Notation i begreppsmodellerna
Begreppsmodellerna använder notationen från standarden UML (Unified Modeling Language). UML har ingen separat notation för begreppsmodeller eftersom det är möjligt att beskriva även begrepp med den notation som används för klassdiagram i UML. Det som skiljer begreppsmodellerna från informationsmodellerna, som även de representeras i form av klassdiagram, är att informationsmodellerna innehåller ytterligare detaljer i form av attribut, multipliciteter och relationer. Nedan ges en beskrivning av de symboler som används för att illustrera de olika delarna i begreppsmodellerna.
Symboler
Ett begrepp i begreppsmodellen beskrivs genom sin relation till andra begrepp. Relationen mellan två begrepp representeras av en linje mellan begreppen. Ovanför linjen står namnet på relationen. En pil visar i vilken riktning relationen ska läsas. NI:s begreppsmodell är normaliserad, det vill säga visar därmed relationerna som gäller oavsett tillämpning och har därför inga multipliciteter.
Detaljerad beskrivning av begreppsmodellerna
För varje begreppsmodell i NI finns en detaljerad beskrivning.
Beskrivning av begreppsmodellen
Begrepp
|
Beskrivning/definition enligt NI/Socialstyrelsens
termbank
|
Relation till andra
modeller
|
Begreppets benämning.
|
Begreppets definition enligt Socialstyrelsens termbank
och/eller beskrivning enligt NI
|
Beskrivning av hur
begreppet representeras i motsvarande informationsmodell samt hur det relaterar till begreppsmodellen för vård och omsorg.
|
När begrepp i begreppsmodellen motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används termer och definitioner från termbanken i begreppsmodellen. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har fått en egen benämning och beskrivning. Såväl definitioner från termbanken som beskrivningar enligt NI dokumenteras i kolumnen Beskrivning/definition enligt NI/Socialstyrelsens termbank. Kolumnen används också när Socialstyrelsen behöver göra förtydliganden och ge ytterligare exempel avseende en termbanksdefinition. Vid begreppsanalysen har Socialstyrelsen också uppmärksammat att vissa begrepp i termbanken kan komma att ses över.
Vad är en informationsmodell?
En informationsmodell har en direkt koppling till en begreppsmodell. Informationsmodellen visar vilken information om begreppen i begreppsmodellen som ska dokumenteras och hur detta ska göras. Informationsmodeller är lösningsoberoende och ska visa relationerna mellan olika informationsklasser i en verksamhet, oavsett i vilket eller vilka it-stöd de tillämpas.
NI:s informationsmodeller representerar information som kan dokumenteras om verkliga företeelser utifrån ett eller flera perspektiv. Verkligheten kan representeras av olika informationsmodeller beroende på vilka perspektiv som modellen innefattar. Samma informationsklass kan även härledas till flera olika processteg i en processmodell. En informationsmodell kan användas för att beskriva informationsklasser som är gemensamma för olika processteg och som kommuniceras mellan olika verksamheter och it stöd.
Informationsmodellen är beroende av processmodellen eftersom processmodellen beskriver och avgränsar det verksamhetsområde inom vilket informationen produceras och konsumeras. Informationsmodellen beskriver verksamhetens information och omfattar därför inte information av mer teknisk karaktär som behöver finnas för att hantera informationen i olika typer av it-stöd (till exempel olika typer av identiteter och tekniska tidsangivelser).
Hur används informationsmodeller i NI?
Informationsmodellerna i NI beskriver hur man ska dokumentera information som skapas eller används i den individanpassade processen. Detta görs genom klasser och attribut som håller information om de begrepp som återfinns i NI:s begreppsmodeller.
För mer information om perspektiven och angelägenheterna se
Juridik-sidan.
Precis som med den generella begreppsmodellen är syftet med den generella informationsmodellen för vård och omsorg att säkerställa spårbarhet mellan modellerna på de mera specialiserade nivåerna. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och andra författningar inom respektive verksamhetsområde som styr hur informationen får utbytas i praktiken.
Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av ett antal angelägenheter:
- Dokumentationskrav enligt författning
- Rapporteringskrav enligt författning
- Verksamheternas gemensamma behov
Att läsa informationsmodellerna i NI
Informationsmodellerna i NI tillhandahålls i form av interaktiva modeller tillsammans med detaljerade skriftliga beskrivningar av modellernas olika delar.
Notation i informationsmodellerna
Informationsmodellerna i NI utgörs av klassdiagram som använder den standardiserade notationen UML (Unified Modeling Language). Modellerna består av informationsklasser med attribut som beskriver vilken information som ska dokumenteras om en viss kategori av objekt. Hur de olika informationsklasserna relaterar till varandra beskrivs med relationer.
Symboler
Varje kategori av objekt som ska kunna dokumenteras representeras av en klass i informationsmodellen. En klass håller information om en viss typ av information (till exempel Person, Aktivitet, Observation). En klass kan utgå från begrepp i begreppsmodellen som motsvarar samma företeelse.
Egenskaper för en klass beskrivs med attribut och relationer. Det är attributen som bär den information som informationsmodellen håller strukturen för. Exempelvis anges en persons personnummer i attributet person-id som återfinns i klassen Person. För varje attribut anges en multiplicitet som anger antalet tillåtna förekomster av informationen (till exempel får en person ha maximalt ett (0..1) efternamn, men ett eller flera (1..*) förnamn). Varje attribut beskrivs ytterligare genom att ett specifikt format anges. Formatet, eller datatypen, anger om informationen dokumenteras som till exempel fritext, ett datum, ett kodat värde eller en identifierare. I NI används datatyper enligt standarden ISO 21090 för att beskriva den struktur som behövs för ett visst format (se fliken
Datatyper).
Relation
Hur klasserna i en informationsmodell relaterar till varandra beskrivs genom relationer. Relationen mellan två klasser representeras av en linje mellan klasserna. Ovanför linjen står namnet på relationen. En pil visar i vilken riktning relationen ska läsas. Multipliciteten anger antalet förekomster av en klass i förhållande till en annan klass. Exempelvis kan en Hälso- och sjukvårdspersonal ha uppdrag för en Organisation en gång. I detta fall håller klassen Organisation information om organisationen och klassen Hälso- och sjukvårdspersonal information om hälso- och sjukvårdspersonalen. Dessa två klasser har en relation mellan sig med multipliciteten 0..* åt ena hållet och 1 åt andra hållet, eftersom en Organisation kan ha noll eller flera Hälso- och sjukvårdspersonal på uppdrag.
Specialiseringar
En klass i en informationsmodell kan behöva specialiseras och får då en eller flera klasser under sig. Detta illustreras genom att klasserna länkas samman som på bilden ovan. När en klass specialiseras innebär det att attributen från en klass ärvs till en annan klass som i sin tur kan ha ytterligare attribut utöver de som har ärvts.
I vissa fall behövs abstrakta klasser för att hålla ihop specialiserade klasser. Abstrakta klasser har kursiverade klassnamn som visar att dessa klasser inte förekommer som sig själva utan endast i sina specialiseringar i tillämpningar. I NI:s informationsmodeller är klasserna Roll, Uppgift i patientjournal, Uppgift i personakt samt Uppgift i patientjournal eller personakt abstrakta klasser.
Multiplicitet
Attribut och relationer i informationsmodellerna har en multiplicitet. Multipliciteten visar antalet förekomster av ett attribut eller en klass i förhållande till en relaterad klass. Multipliciteten anges i slutet av relationen mellan två informationsklasser eller på enskilda attribut i en informationsklass. Anledningen till att multipliciteten anges i båda ändarna av en relation är att relationen ska kunna läsas oavsett riktning. Vilken multiplicitet som gäller styrs av relationens riktning.
Multipliciteter i informationsmodellen
Notation
|
Beskrivning
|
0..1
|
Noll eller en
|
1
|
En och endast en
|
0..*
|
Noll eller flera
|
1..*
|
En eller flera (Stjärnan
byts ut mot heltal i de fall ett maxantal finns (1..5))
|
Detaljerad beskrivning av informationsmodellen
För varje informationsmodell i NI finns en detaljerad modell. Genom att klicka på en klass visas beskrivningen för den klassen med en referens till vilket begrepp i begreppsmodellen som klassen håller information om. För de specialiserade modellerna finns en referens till den överliggande vård- och omsorgsnivån. Efter beskrivningen av klassen följer en beskrivning av attributen för klassen i form av en tabell.
Beskrivning av informationsmodellens attribut
Attribut
|
Beskrivning
|
Datatyp
|
Multiplicitet
|
Attributnamn.
|
Beskrivning av den
information attributet avser hålla.
|
Formatet på den information
som attributet avser hålla.
|
Antalet tillåtna
förekomster av attributet.
|
Angelägenheter som motiverar enskilda attribut specificeras i kolumnen Dokumentationskrav återfinns i. Författningar anges med SFS- respektive SOSFS nummer medan registrens hela namn skrivs ut i kolumnen. För bästa tillgängliga kunskap anges diarienumret på den överenskommelse eller det uppdrag som ligger till grund för behovet. Angelägenheterna inom bästa tillgängliga kunskap skrivs endast ut om de andra två perspektiven inte redan motiverar attributet.
Koder för attribut i informationsklasserna
Observera att kodverken nedan är exempel på kodade värden som kan användas. De kodade värdena är inte uttömmande för alla verksamhetsbehov eller alla angelägenheter. För en översiktlig vägledning av hur NI och nationellt fackspråk kan användas tillsammans, se
tabell nedan.
Vid behov av nya kodade värden för samband eller deltagande ska dessa behov rapporteras till Socialstyrelsen. Kodverken utgörs av begrepps-id:n (koder) och svenska rekommenderade termer från Snomed CT. Vid användning av Snomed CT är det ett krav att både leverantör och användare (mottagande organisation) har licens för Snomed CT. Socialstyrelsen tillhandahåller licens för den svenska och internationella versionen av begreppssystemet Snomed CT.
Kodverk som används i nationell informationsstruktur
Det går att klicka i kolumnen "Attribut i NI" för att komma till attributet i NI med beskrivning. För deltagande.typ och samband.typ finns också beskrivningar av varje typ som ingår i urvalet.
Genom att klicka i kolumnen "Länkar till urval" visas urvalet i Snomed Internationals refset-verktyg. Refset-verktyget fungerar inte med Internet Explorer. Använd t.ex. Google Chrome istället.
Läs mer om Snomed CT här.
Koder för typer av Samband och Deltagande
De specifika relationer som identifieras i de tillämpade begreppsmodellerna hanteras i de tillämpade informationsmodellerna genom informationsklasserna Samband och Deltagande. Genom att beskriva och rita ut mellan vilka informationsklasser som det finns relationer i form av samband eller deltagande och ge varje relation ett kodat värde blir det möjligt att illustrera funktionaliteten på ett sätt som också är maskinläsbart.
Kodverk för attributet typ i informationsklassen Samband.typ
I beskrivningarna nedan används "uppgift i patientjournal eller personakt" när ett samband kan avse vilken typ av uppgift som helst. I de fallen ett samband kräver en viss typ av uppgift, exempelvis en observation, anges det explicit i beskrivningen.
Specialisering
|
Namn
|
Snomed CT begrepps-ID
|
Beskrivning enligt NI
|
Båda
|
består av
|
53181000052105
|
Ett samband där en uppgift i patientjournal eller
personakt är en del av en annan uppgift i patientjournal eller personakt. Exempelvis
att ett intyg består av flera observationer och aktiviteter.
|
Båda
|
ersätter
|
53191000052107
|
Ett samband där en uppgift i patientjournal eller
personakt ersätter en annan uppgift i patientjournal eller personakt. En
uppgift som ersätts är inte längre aktuell. Exempelvis när socialnämnden
beslutar om att ett beslut ska upphöra. Därmed ersätts det tidigare tagna
beslutet.
|
Båda
|
har grund
|
53201000052109
|
Ett samband där en uppgift i patientjournal eller
personakt av typen observation grundar sig på en annan uppgift i
patientjournal eller personakt.
Exempelvis observationen att patienten har typ 2‑diabetes
har grund i observationerna att patienten är trött, kissar mycket och har ett
förhöjt blodsockervärde.
|
Hälso- och sjukvård
|
har villkor
|
53211000052106
|
Ett samband där en uppgift i patientjournal eller
personakt är en
förutsättning för en annan uppgift i patientjournal eller personakt. Exempelvis
aktiviteten att ta kontakt med närstående har villkor att den ska ske om
patienten drabbats av skada.
|
Båda
|
har orsak
|
416083004
|
Ett samband där en uppgift i patientjournal eller
personakt har orsak i en observation. Sambandet indikerar att en
observation är anledningen till en annan uppgift i patientjournal eller
personakt.
Exempelvis att en blindtarmsoperation har orsak i
observationen akut appendicit eller att en hosta har orsak i en övre
luftvägsinfektion.
|
Båda
|
refererar till
|
53221000052103
|
Ett samband där en uppgift i patientjournal eller
personakt pekar på en annan uppgift i patientjournal eller personakt. Detta
är ett övergripande samband som framförallt syftar till att visa vilken av
uppgifterna som refererar till en annan och vilken som blir refererad till. Exempelvis
att aktiviteten "utlämnande" refererar till det dokument som ska
lämnas ut.
|
Båda
|
verkställer
|
53231000052101
|
Ett samband där en aktivitet verkställer, helt
eller delvis, ett beslut eller en annan aktivitet. Aktiviteten
som verkställs kan exempelvis vara planerad eller önskad. Exempelvis att den
utförda aktiviteten matlagning verkställer den planerade aktiviteten
matlagning.
|
Båda
|
är resultat av
|
53241000052107
|
Ett samband där en uppgift i patientjournal eller
personakt är ett resultat av en annan uppgift i patientjournal eller
personakt. Exempelvis är ett systoliskt blodtryck resultat av aktiviteten
blodtrycksmätning.
|
Kodverk för attributet typ i informationsklassen Deltagande.typ
I beskrivningarna nedan används en part när ett deltagande kan avse vilken part som helst. I de fallen ett deltagande kräver en viss typ av part, exempelvis en person, organisation eller resurs, anges det explicit i beskrivningen.
Specialisering
|
Namn
|
Snomed CT begrepps-ID
|
Beskrivning enligt NI
|
Båda
|
ansvarig
|
53281000052102
|
En person som har det huvudsakliga ansvaret i
en viss situation och detta behöver pekas ut explicit. Deltagandetypen
ansvarig behöver inte peka mot den part som faktiskt och huvudsakligen står
för genomförandet, utan pekar mot den part som är ytterst ansvarig. Ansvarig
behöver inte närvara i själva situationen.
Deltagandetypen ansvarig kan sammanfalla med
deltagandetypen utförare i de fall en part själv har huvudansvaret i en viss
situation; i så fall behöver inte ansvarig explicit pekas ut utöver utförare.
Exempelvis en handledare som har delegerat till en AT-läkare att utföra en
undersökning eller en verksamhetschef som ansvarar för att en operation äger
rum.
|
Båda
|
beslutsfattare
|
53271000052104
|
En person eller organisation som fattar
ett beslut i en viss situation. Exempelvis en nämnd som beslutar om att en
brukare har rätt till vissa insatser eller en chefsöverläkare som beslutar om
rättspsykiatrisk tvångsvård.
|
|

|
Båda
|
deltagare
|
53251000052105
|
En part som deltar i en viss situation där det inte
specificerats på vilket sätt deltagandet sker. En deltagare kan både delta
aktivt och passivt. En deltagare behöver inte nödvändigtvis närvara i
situationen som avses. Deltagare är den mest generiska av alla
deltagandetyperna och kan användas i de fall ett deltagande inte kan anges
mer specifikt.
|
Hälso- och sjukvård
|
den som
signerar
|
53291000052100
|
En person som påför signatur i syfte att styrka
riktighet och säkerställa spårbarhet av en uppgift. Information i en
patientjournal kan vara dokumenterad, men behöver inte vara signerad. Det är
först vid signeringen som riktigheten i innehållet styrks.
|
Hälso- och sjukvård
|
donator
|
105455006
|
En person vars biologiska material tillvaratas
i en viss situation. Exempelvis en blodgivare som lämnar blod.
|
|

|
Båda
|
författare
|
53321000052107
|
En person som skapar information i
patientjournal eller personakt och som ansvarar för dess innehåll. Notera att
den som registrerar informationen från annan källa, exempelvis en medicinsk
sekreterare som transkriberar ett diktat, inte är författare utan
registrerare.
|
Båda
|
Informationslämnare
|
53311000052104
|
En part som lämnar information om en vård- och
omsorgstagare till en annan part. Exempelvis en anhörig som lämnar
information till hälso- och sjukvården eller en sakkunnig som lämnar
information om egenskaper hos en brukare. Även resurser kan lämna
information, exempelvis en pulsoximeter som lämnar information i form av
observationer av syremättnad och puls.
|
|

|
Båda
|
informations-mottagare
|
53301000052101
|
En part som tar emot information om en vård- och
omsorgstagare från en annan part. Exempelvis kan en anhörig ta emot
information om en patient från hälso- och sjukvården eller polisen kan ta
emot information om en brukare från socialtjänsten.
|
Hälso- och sjukvård
|
registrerare
|
53331000052109
|
En person som nedtecknar information i
patientjournal från en annan källa, exempelvis från diktat.
|
Båda
|
utförare
|
53261000052108
|
En part som faktiskt och huvudsakligen står för
genomförandet i en viss situation. Exempelvis en AT-läkare som utför en
undersökning under överinseende av en handledare (som deltar som ansvarig),
eller en enskild verksamhet som utför ett uppdrag beslutat av en nämnd.
|
Båda
|
vittne
|
53341000052103
|
En person som bevittnar en situation utan att
på annat sätt medverka. Exempelvis en person som agerar som vittne vid
kroppsvisitering i samband med psykiatrisk tvångsvård.
|
Hälso-och sjukvård
|
det som produceras
|
55341000052102
|
En resurs som framställs, tillvaratas eller
extraheras i en aktivitet. Med detta avses att resursen genom aktiviteten
blir tillgänglig som en separat entitet. Exempel på produkter är blod, organ
eller vävnad som kan tillvaratas exempelvis vid blodtappning eller vid
kirurgiska ingrepp. Ett annat exempel är alkoholhaltig dryck som beslagtagits
inom tvångsvården.
|
Hälso-och sjukvård
|
objekt
|
55351000052104
|
Det huvudsakliga föremålet för en aktivitet eller
observation. Exempelvis deltar resursen laboratorieprov som objekt kopplat
till en observation som innehåller resultatet av en laboratorieanalys.
|
Båda
|
det som används
|
55361000052101
|
Resurs som deltar i en aktivitet, antingen
genom att den förbrukas eller som en återanvändbar resurs. En resurs som
förbrukas kan till exempel vara ett läkemedel. En resurs som återanvänds kan
till exempel vara en magnetresonanskamera.
|
Båda
|
den som efterfrågar
|
55371000052105
|
Person eller organisation som
efterfrågar något från en annan part, exempelvis en framtida aktivitet eller
ett beslut om en framtida aktivitet. Exempel: chefsöverläkaren efterfrågar
hos förvaltningsrätten ett beslut om den önskade aktiviteten att
rättspsykiatriskt få vårda en patient inom öppenvård.
|
Terminologibindning mellan NI och de olika delarna i det nationella fackspråket
För en översiktlig vägledning av hur NI och nationellt fackspråk kan användas tillsammans se nedanstående tabell.
Attribut i NI |
Kodverk |
Kommentar |
Aktivitet.kod |
KVÅ |
|
Aktivitet.kod |
Snomed CT |
från hierarkin Åtgärd |
Aktivitet.kod |
KSI |
|
Observation.typ |
Snomed CT |
Typ av diagnos anges i attributet observation.typ med Snomed CT-koderna 8319008 | huvuddiagnos | eller 85097005 | bidiagnos | |
Observation.typ |
Snomed CT |
från hierarkin Observerbar företeelse |
Observation.värde |
ICD-10-SE |
|
Observation.värde |
Snomed CT |
från hierarkin Kliniskt fynd |
Observation.värde |
ICF/ICF-CY |
Bedömningsfaktor, kategori och värde |
Observation.skala |
Snomed CT |
Snomed CT koder från hierarkin << 273249006 |skattningsskalor| |
Datatyper
För att informationsmodellerna i NI ska tillhandahålla en struktur som i detalj beskriver vad som ska dokumenteras behöver attributens format anges. Med format avses hur information i ett attribut representeras, till exempel i form av ett datum, en text eller ett kodat värde. Det format som informationen i ett attribut antar benämns som datatyp. För att beskriva strukturen hos format som ska användas för respektive attribut i informationsmodellen används datatyperna från den internationella standarden ISO 21090 Hälso- och sjukvårdsinformatik – Harmoniserade datatyper för informationsutbyte. ISO 21090 har delar som kan hålla den typ av information som NI avser att beskriva, vilket är anledningen till att den standarden valts.
Dock ställer inte NI kravet att det är just dessa datatyper som ska användas, utan endast den struktur som de tillhandahåller enligt beskrivningen nedan. Det kan även finnas andra standarder som kan användas för att uttrycka de krav på format som attributen beskriver.
Följande komplexa datatyper från ISO 21090 används för att beskriva de format som krävs för attributen i informationsmodellerna i NI. Vilka ingående delar hos respektive datatyp som är nödvändiga att använda för att fylla behoven enligt angelägenheterna beskrivs i detalj i efterföljande avsnitt.
Komplexa datatyper i informationsmodellen
Förkortning |
Benämning |
Beskrivning |
AD |
Address |
Datatyp som används för att beskriva adressinformation. |
ANY |
ANY |
Abstrakt datatyp som i praktiken instansieras av någon av datatyperna i detta avsnitt. |
ADXP |
Address part |
Datatyp som används för att beskriva en adress ingående delar (exempelvis postnummer). |
BL.NONNULL |
BL that cannot be null |
Datatyp som används för att ange värdena sant eller falskt, |
CD.CV |
Coded value |
Datatyp som används för att beskriva kodade värden |
II |
Instance identifier |
Datatyp som används för att beskriva unika identifierare av en instans. |
IVL(TS) |
Interval (Point in time) |
Datatyp som används för att beskriva tidsintervall. |
MO |
Monetary amount |
Datatyp som används för att beskriva monetära värden. |
PQ |
Physical quantity |
Datatyp som används för att beskriva mätvärden. |
QSET(TS) |
Continuous set (Point in time) |
Datatyp som används för att beskriva olika typer av tidsangivelser som t.ex. frekvens. |
ST |
Character string |
Datatyp som används för att beskriva textsträngar. |
TEL |
Telecommunication address |
Datatyp som används för att beskriva elektroniska adresser såsom e‑post och telefonnummer. |
TS |
Point in time |
Datatyp som används för att beskriva tidpunkter. |
TS.DATE.FULL |
TS that reference a complete day |
Datatyp som används för att ange ett exakt datum. |
Följande enkla datatyper från i ISO 21090 används för att bygga upp de komplexa datatyperna ovan. De enkla datatyperna specificerar formatet för ett specifikt värde som ska anges i ett attribut i en komplex datatyp.
Enkla datatyper som ingår i de komplexa datatyperna
Benämning |
Beskrivning |
String |
Textsträng. |
Boolean |
Angivelse av sant eller falskt. |
URI |
Textsträng för identifiering av abstrakta eller fysiska resurser. Uniform Resource Identifer. |
Uid |
Universellt unik identifierare. |
Decimal |
Reellt tal. |
Sequence |
En samling värden med en inbördes ordning. |
Set |
En samling värden utan en inbördes ordning. |
AD (Address)
Information om en fysisk adress. I NI finns behovet att kunna identifiera adresser och dess ingående delar. I tabellerna nedan anges vilka olika delar av en adress som är relevant att hålla information om utifrån gällande angelägenheter.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
part
|
Sequence
(ADXP)
|
En specifik del av en adress (t.ex. gata, postnummer
eller postort).
|
1
|
|
|
|
|
|
ADXP (Address Part)
Information om en specifik del av en adress såsom exempelvis gata, postnummer eller postort.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
String
|
En
faktisk del av en specifik adress.
|
1
|
type
|
Set
(Address
PartType)
|
Typ
av adressdel (t.ex. gata, postnummer eller postort).
Då
det är ett specifikt behov som styr vilka delar av en adress som är relevanta
att använda specificeras inte dessa i detalj. Det lämnas till den faktiska
tillämpningen att avgöra vilka delar som behövs. Standarden tillhandahåller
koder för olika adressdelar som kan användas eller ses som en vägledning i
hur man kan strukturera information om adresser (AddressPartType).
|
0..1
|
ANY
Datatypen ANY används då datatypen för ett attribut i någon av NI:s informationsmodeller kan variera beroende på vad en klass håller för typ av information vid en viss tillämpning. ANY används därmed inte i en faktisk instans av ett attribut utan tillämpar istället någon av de datatyper som beskrivs i detta avsnitt och ersätts därmed av den datatyp som behövs för den aktuella tillämpningen.
BL.NONNULL
En angivelse av sant eller falskt. I NI finns exempelvis behovet att ange om en aktivitet har utförts eller inte i exempelvis attributet ”Observation.negation”
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
Boolean
|
Värde som anger sant eller falskt.
Möjliga värden:
true = sant eller false = falskt
|
1
|
CD.CV (Coded Value)
Ett kodat värde som hör till ett specifikt kodverk. I NI finns behovet att representera t.ex. en viss aktivitet eller en persons kön med en kod. För att koden ska vara möjlig att tolka behövs även information om vilket kodverk den hör till (ICF, Snomed CT, ICD-10 exempelvis). Vid den faktiska tillämpningen kan flera delar av datatypen, som exempelvis kodtext, också behövas specificeras.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
code
|
String
|
Aktuell kod.
|
1
|
codeSystem
|
String
|
Identifierare för det kodverk som koden tillhör.
|
1
|
validTimeLow
|
String
|
Tidpunkten då det kodade värdet blev giltigt.
|
0..1
|
validTimeHigh
|
String
|
Tidpunkten då det kodade värdet upphörde att vara
giltigt.
|
0..1
|
II (Instance Identifier)
En identifierare som unikt identifierar en specifik instans av ett objekt. I NI finns exempelvis behovet att kunna ange en globalt unik identifierare för personer, organisationer och processer. Detta görs genom att använda datatypens attribut root och extension. Då värdet i root ska vara en universellt unik identifierare (UID) är det möjligt att endast ange detta och inte ange något i extension.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
root
|
Uid
|
En universellt unik identifierare. I de fall ett värde
anges i extension pekar värdet i root ut det sammanhang inom vilket värdet i
extension är unikt.
I ISO 21090 kan denna antingen utgöras av en DCE UID
eller en OID (Object identifier).
|
1
|
extension
|
String
|
En textsträng som tillsammans med värdet för root
bildar en unik identifierare.
|
0..1
|
IVL (TS) (Interval (Point in time))
Tidsangivelse i form av ett intervall mellan två tidpunkter. I NI finns exempelvis behovet att ange under vilket tidsintervall ett visst hälsotillstånd förelåg. Tidsangivelsens precision ska kunna variera från att ange årtal till att ange den precision som aktuell tillämpning kräver.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
low
|
TS
|
Intervallets starttid. Ett värde måste anges i något av
attributen low eller high. För en pågående händelse anges endast en starttid.
|
0..1
|
high
|
TS
|
Intervallets sluttid. Ett värde måste anges i något av
attributen low eller high.
|
0..1
|
MO (Monetary amount)
Information om monetära summor. Datatypen hanterar en summa pengar tillsammans med aktuell valuta (125 SEK). I NI finns behovet att hålla information om exempelvis den summa pengar som betalas ut i ekonomiskt bistånd till en brukare.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
Decimal
|
Värdet på den summa som beskrivs.
|
1
|
currency
|
String
|
Kod för aktuell valuta enligt ISO 4217.
|
1
|
PQ (Physical Quantity)
Information om resultatet från en mätning inklusive måttenhet. I NI finns behovet att hålla information om olika typer av mätvärden som exempelvis kroppslängd mätt i enheten centimeter (174 cm).
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
Decimal
|
Aktuellt värde.
|
1
|
unit
|
String
|
Värdets enhet enligt standarden Unified code for units
of measure (UCUM). UCUM är en standardiserad sammanställning av måttenheter
som används av ISO 21090. (http://unitsofmeasure.org/ucum.html)
|
1
|
QSET(TS) (Continuous (Point in time))
Datatypen QSET(TS) är en komplex datatyp som kan hantera olika typer av tidsangivelser genom att kombinera olika specialiseringar av datatypen QSET. I NI finns exempelvis behovet av att ange periodiskt återkommande tidpunkter eller intervall (t.ex. planerade hemtjänstinsatser måndagar och torsdagar mellan 14.00 och 15.00 och doseringsanvisningar för administrering av läkemedel).
Då det är ett specifikt behov som styr vilka delar av datatypen som är relevanta att använda specificeras inte dessa i detalj. Det lämnas till den faktiska tillämpningen att avgöra vilken struktur som är nödvändig. Standarden kan ses som en vägledning i hur man kan strukturera olika tidsangivelser.
ST (Character string)
Datatyp som håller textuell information. I NI finns exempelvis behovet att kunna hålla information om en patients namn uttryckt i fritext.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
String
|
Textuell information.
|
1
|
TEL (Telecommunication Address)
Information om en elektronisk adress. I NI finns behovet av att hålla information om olika typer av kontaktuppgifter till exempelvis patient och brukare.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
Uri
|
Elektronisk adress enligt standarden IETF RFC 2396.
|
1
|
|
|
|
|
|
TS (Point in time)
Tidsangivelse i form av en tidpunkt. I NI finns exempelvis behovet att hålla information om tidpunkt för en viss observation. Tidsangivelsens precision ska kunna variera från att ange årtal till att ange den precision som aktuell tillämpning kräver.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
String
|
Tidsstämpel med önskad precision.
|
1
|
TS.DATE.FULL (Point in time)
Tidsangivelse i form av ett specifikt datum. I NI finns exempelvis behovet att hålla information om en persons födelsedatum. Tidsangivelsens precision ska vara exakt ett specifikt datum.
Attribut
|
Datatyp
|
Beskrivning
|
Multiplicitet
|
value
|
String
|
Specifikt
datum.
|
1
|