Vad är en begreppsmodell?

En begreppsmodell beskriver begrepp och dess inbördes relationer inom ett visst område. Det är oftast informationshanteringsperspektivet som avgör modellens omfattning. För beskrivningar och val av benämningar bör terminologiska principer och metoder tillämpas.
Begreppsmodellering kan jämföras med en terminologisk begreppsanalys där fokus är att definiera begrepp och dessas relation till varandra inom ett fackområde som helhet och inte bara i ett specifikt, avgränsat sammanhang.

Hur används begreppsmodeller i NI?

NI innefattar en begreppsmodell för vård- och omsorgsnivån samt två begreppsmodeller för den specialiserade nivån för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. Begreppsmodellerna specificerar vilka begrepp inom respektive verksamhetsområde som används för att hantera information inom den individanpassade processen inom vård och omsorg.

Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl det informatiska perspektivet som det terminologiska perspektivet. När begreppsanalysen har visat att det begrepp som man avser hålla information om helt överensstämmer med ett väldefinierat begrepp i fackområdet, så har man använt sig av korrekt fackterm och definition enligt Socialstyrelsens termbank som klassnamn och benämning. När man enar och ensar de begrepp man avser hålla information om i begreppsmodellen och de begrepp som används i den egna tillämpningen skapas förutsättningar för att förstå modellernas innebörd och användning oavsett organisatoriska gränser.. De begrepp som används i den övergripande vård- och omsorgsmodellen används inte i de faktiska verksamheterna och är heller inte avsedda att göra det. Den beskrivningsnivåns funktion är i stället att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Ett exempel är begreppet vård- och omsorgstagare som återfinns på den generella nivån för vård och omsorg, och som representeras av patient respektive brukare i de specialiserade nivåerna för respektive verksamhetsområde. Det är begreppen i de specialiserade begreppsmodellerna på den specialiserade beskrivningsnivån som representerar den faktiska verksamhetens fackspråk.

Begreppsmodellens relation till informationsmodellen

Begreppsmodellen anger vilka begrepp som är centrala att hålla information om inom den individanpassade processen samt den information som informationsmodellen kan uttrycka. Alla begrepp i begreppsmodellerna återfinns dock inte som klasser i motsvarande informationsmodell. Anledningen till det är att flera begrepp i begreppsmodellen kan hanteras av en och samma klass i informationsmodellen. Det sker till exempel när två begrepp inte skiljer sig åt ur ett dokumentationsperspektiv. Till exempel så ställer begreppen Observerat hälsotillstånd och Potentiellt hälsotillstånd samma krav på dokumentationen. De kan därmed kopplas till samma klass i informationsmodellens Observation trots att de för verksamheten beskriver två skilda begrepp. Denna skillnad mellan begreppen representeras av värdet på typattributet i informationsklassen Observation.

Ett begrepp kan också behöva hanteras av flera informationsklasser. Det leder till att det kan finnas klasser i informationsmodellen som inte har en direkt motsvarighet till ett begrepp i begreppsmodellen. Detta uppstår när viss information relaterat till ett begrepp måste hanteras separat för att möjliggöra ett visst dokumentationsbehov eller dokumentationskrav. Ett exempel på detta i NI är begreppet beslut som i informationsmodellen representeras av informationsklasserna Beslut och Beslutsstatus. Ett Beslut kan vid olika tidpunkter ha haft olika Beslutsstatus, exempelvis "beslutad", "vunnit laga kraft" och "ej längre giltigt".

Att läsa begreppsmodellerna i NI

Begreppsmodellerna i NI tillhandahålls tillsammans med detaljerade beskrivningar av modellernas olika delar.

Notation i begreppsmodellerna

Begreppsmodellerna använder notationen från standarden UML (Unified Modeling Language). UML har ingen separat notation för begreppsmodeller eftersom det är möjligt att beskriva även begrepp med den notation som används för klassdiagram i UML. Det som skiljer begreppsmodellerna från informationsmodellerna, som även de representeras i form av klassdiagram, är att informationsmodellerna innehåller ytterligare detaljer i form av attribut, multipliciteter och relationer. Nedan ges en beskrivning av de symboler som används för att illustrera de olika delarna i begreppsmodellerna.

Symboler

Ett begrepp i begreppsmodellen beskrivs genom sin relation till andra begrepp. Relationen mellan två begrepp representeras av en linje mellan begreppen. Ovanför linjen står namnet på relationen. En pil visar i vilken riktning relationen ska läsas. NI:s begreppsmodell är normaliserad, det vill säga visar därmed relationerna som gäller oavsett tillämpning och har därför inga multipliciteter.

Detaljerad beskrivning av begreppsmodellerna

För varje begreppsmodell i NI finns en detaljerad beskrivning.

Beskrivning av begreppsmodellen

Begrepp	Beskrivning/definition enligt NI/Socialstyrelsens termbank	Relation till andra modeller
Begreppets benämning.	Begreppets definition enligt Socialstyrelsens termbank och/eller beskrivning enligt NI.	Beskrivning av hur begreppet representeras i motsvarande informationsmodell samt hur det relaterar till begreppsmodellen för vård och omsorg.

När begrepp i begreppsmodellen motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används termer och definitioner från termbanken i begreppsmodellen. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har fått en egen benämning och beskrivning. Såväl definitioner från termbanken som beskrivningar enligt NI dokumenteras i kolumnen Beskrivning/definition enligt NI/Socialstyrelsens termbank. Kolumnen används också när Socialstyrelsen behöver göra förtydliganden och ge ytterligare exempel avseende en termbanksdefinition. Vid begreppsanalysen har Socialstyrelsen också uppmärksammat att vissa begrepp i termbanken kan komma att ses över.

Vad är en informationsmodell?

En informationsmodell har en direkt koppling till en begreppsmodell. Informationsmodellen visar vilken information om begreppen i begreppsmodellen som ska dokumenteras och hur detta ska göras. Informationsmodeller är lösningsoberoende och ska visa relationerna mellan olika informationsklasser i en verksamhet, oavsett i vilket eller vilka it-stöd de tillämpas.

NI:s informationsmodeller representerar information som kan dokumenteras om verkliga företeelser utifrån ett eller flera perspektiv. Verkligheten kan representeras av olika informationsmodeller beroende på vilka perspektiv som modellen innefattar. Samma informationsklass kan även härledas till flera olika processteg i en processmodell. En informationsmodell kan användas för att beskriva informationsklasser som är gemensamma för olika processteg och som kommuniceras mellan olika verksamheter och it stöd.

Informationsmodellen är beroende av processmodellen eftersom processmodellen beskriver och avgränsar det verksamhetsområde inom vilket informationen produceras och konsumeras. Informationsmodellen beskriver verksamhetens information och omfattar därför inte information av mer teknisk karaktär som behöver finnas för att hantera informationen i olika typer av it-stöd (till exempel olika typer av identiteter och tekniska tidsangivelser).

Hur används informationsmodeller i NI?

Informationsmodellerna i NI beskriver hur man ska dokumentera information som skapas eller används i den individanpassade processen. Detta görs genom klasser och attribut som håller information om de begrepp som återfinns i NI:s begreppsmodeller.
För mer information om perspektiven och angelägenheterna se Juridik-sidan.

Precis som med den generella begreppsmodellen är syftet med den generella informationsmodellen för vård och omsorg att säkerställa spårbarhet mellan modellerna på de mera specialiserade nivåerna. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och andra författningar inom respektive verksamhetsområde som styr hur informationen får utbytas i praktiken.

Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av ett antal angelägenheter:

• Dokumentationskrav enligt författning
• Rapporteringskrav enligt författning
• Verksamheternas gemensamma behov

Att läsa informationsmodellerna i NI

Informationsmodellerna i NI tillhandahålls i form av interaktiva modeller tillsammans med detaljerade skriftliga beskrivningar av modellernas olika delar.

Notation i informationsmodellerna

Informationsmodellerna i NI utgörs av klassdiagram som använder den standardiserade notationen UML (Unified Modeling Language). Modellerna består av informationsklasser med attribut som beskriver vilken information som ska dokumenteras om en viss kategori av objekt. Hur de olika informationsklasserna relaterar till varandra beskrivs med relationer.

Symboler

Varje kategori av objekt som ska kunna dokumenteras representeras av en klass i informationsmodellen. En klass håller information om en viss typ av information (till exempel Person, Aktivitet, Observation). En klass kan utgå från begrepp i begreppsmodellen som motsvarar samma företeelse.

Egenskaper för en klass beskrivs med attribut och relationer. Det är attributen som bär den information som informationsmodellen håller strukturen för. Exempelvis anges en persons personnummer i attributet person-id som återfinns i klassen Person. För varje attribut anges en multiplicitet som anger antalet tillåtna förekomster av informationen (till exempel får en person ha maximalt ett (0..1) efternamn, men ett eller flera (1..*) förnamn). Varje attribut beskrivs ytterligare genom att ett specifikt format anges. Formatet, eller datatypen, anger om informationen dokumenteras som till exempel fritext, ett datum, ett kodat värde eller en identifierare. I NI används datatyper enligt standarden ISO 21090 för att beskriva den struktur som behövs för ett visst format (se fliken Datatyper).

Relation

Hur klasserna i en informationsmodell relaterar till varandra beskrivs genom relationer. Relationen mellan två klasser representeras av en linje mellan klasserna. Ovanför linjen står namnet på relationen. En pil visar i vilken riktning relationen ska läsas. Multipliciteten anger antalet förekomster av en klass i förhållande till en annan klass. Exempelvis kan en Hälso- och sjukvårdspersonal ha uppdrag för en Organisation en gång. I detta fall håller klassen Organisation information om organisationen och klassen Hälso- och sjukvårdspersonal information om hälso- och sjukvårdspersonalen. Dessa två klasser har en relation mellan sig med multipliciteten 0..* åt ena hållet och 1 åt andra hållet, eftersom en Organisation kan ha noll eller flera Hälso- och sjukvårdspersonal på uppdrag.

Specialiseringar

En klass i en informationsmodell kan behöva specialiseras och får då en eller flera klasser under sig. Detta illustreras genom att klasserna länkas samman som på bilden ovan. När en klass specialiseras innebär det att attributen från en klass ärvs till en annan klass som i sin tur kan ha ytterligare attribut utöver de som har ärvts.
I vissa fall behövs abstrakta klasser för att hålla ihop specialiserade klasser. Abstrakta klasser har kursiverade klassnamn som visar att dessa klasser inte förekommer som sig själva utan endast i sina specialiseringar i tillämpningar. I NI:s informationsmodeller är klasserna Roll, Uppgift i patientjournal, Uppgift i personakt samt Uppgift i patientjournal eller personakt abstrakta klasser.

Multiplicitet

Attribut och relationer i informationsmodellerna har en multiplicitet. Multipliciteten visar antalet förekomster av ett attribut eller en klass i förhållande till en relaterad klass. Multipliciteten anges i slutet av relationen mellan två informationsklasser eller på enskilda attribut i en informationsklass. Anledningen till att multipliciteten anges i båda ändarna av en relation är att relationen ska kunna läsas oavsett riktning. Vilken multiplicitet som gäller styrs av relationens riktning.

Multipliciteter i informationsmodellen

Notation	Beskrivning
0..1	Noll eller en
1	En och endast en
0..*	Noll eller flera
1..*	En eller flera (Stjärnan byts ut mot heltal i de fall ett maxantal finns (1..5))

Detaljerad beskrivning av informationsmodellen

För varje informationsmodell i NI finns en detaljerad modell. Genom att klicka på en klass visas beskrivningen för den klassen med en referens till vilket begrepp i begreppsmodellen som klassen håller information om. För de specialiserade modellerna finns en referens till den överliggande vård- och omsorgsnivån. Efter beskrivningen av klassen följer en beskrivning av attributen för klassen i form av en tabell.

Beskrivning av informationsmodellens attribut

Attribut	Beskrivning	Datatyp	Multiplicitet
Attributnamn.	Beskrivning av den information attributet avser hålla.	Formatet på den informa­tion som attributet avser hålla.	Antalet tillåtna förekomster av attributet.