Start / Referensmodeller 2022:2
 

Referensmodeller

Den nationella informationsstrukturens referensmodeller beskriver ett konceptuellt ramverk bestående av process-, begrepps- och informationsmodeller. Referensmodellerna beskriver i sig inte vad som ska dokumenteras i en specifik tillämpning utan skapar förutsättningar att beskriva dokumentationsbehovet på ett enhetligt och strukturerat sätt, genom nationella informationsmängder och nationella tillämpningar. Referensmodeller, nationella informationsmängder och nationella tillämpningar ligger till grund för att beskriva specifika dokumentationsbehov.
Område
PDF
Processmodell
(klicka på modellerna)
Begreppsmodell
(klicka på modellerna)
Informationsmodell
(klicka på modellerna)
Hälso- och sjukvård Processmodell för hälso- och sjukvård Begreppsmodell för hälso- och sjukvård Informationsmodell för hälso- och sjukvård
Socialtjänst Processmodell för hälso- och sjukvård Begreppsmodell för hälso- och sjukvård Informationsmodell för hälso- och sjukvård
Vård och omsorg Processmodell för hälso- och sjukvård Begreppsmodell för hälso- och sjukvård Informationsmodell för hälso- och sjukvård
Här ovan finns de modeller som utgör referensmodellerna i NI. Under PDF finns modellerna som PDF-fil. Under de andra rubrikerna finns modellerna i ett interaktivt format som går att klicka sig runt i. I informationsmodellen för hälso- och sjukvård finns det terminologibindningar till Snomed CT på vissa attribut.


Beskrivning av modellerna

Dessa modeller utgör informationsstrukturen för de områden som NI omfattar: hälso- och sjukvård och socialtjänst. NI består av två beskrivningsnivåer, en övergripande nivå för vård och omsorg och en specialiserad nivå som beskriver hälso- och sjukvård samt socialtjänst i form av en specialisering för respektive verksamhetsområde. De tre modelltyperna används för båda beskrivningsnivåerna. Det innebär att NI totalt består av nio olika modeller: en per modelltyp för vård och omsorg, en per modelltyp för hälso- och sjukvård och en per modelltyp för socialtjänst, se bilden nedan.

Färgsättning
De olika modellerna i NI har olika färgsättning. Färgerna indikerar vilket område modellerna beskriver. Färgerna är de följande:
. Socialtjänstemodeller i beige färg (R237 G230 B214)
. Vård- och omsorgsmodeller i ljusröd (R227 G200 B201)
. Hälso- och sjukvårdsmodeller i ljusblå (R210 G238 B255)
Vad är en processmodell?
En processmodell beskriver en process på en övergripande nivå. Syftet med modellen är att beskriva vad som sker inom ett visst område för att skapa en samsyn mellan flera aktörer. Begreppet process finns definierat i Socialstyrelsens termbank som "serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat". Processer kan beskrivas med olika notationstekniker och på olika detaljeringsnivå. Det finns olika standarder för vad en processmodell bör och inte bör innehålla. En process har dock alltid två huvudsakliga beståndsdelar: objekt som har ett värde och aktiviteter som utförs för att tillföra objektet ytterligare värde.

Hur används processmodeller i NI?
NI omfattar tre processmodeller:
  • en processmodell för vård och omsorg som är gemensam för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten
  • två processmodeller på den specialiserade beskrivningsnivån som beskriver de två verksamhetsområdena var för sig
Processmodellerna beskriver oberoende av organisatoriska gränser den process som alla som får hälso- och sjukvård eller socialtjänst genomgår. Processmodellerna innefattar alla aktiviteter från vård- och omsorgsinitiering till uppföljning. Syftet med processen är att uppfatta och identifiera individens hälsotillstånd samt att följa upp effekten av de aktiviteter som utförts för att förändra detta. Den faktiska process som individen genomgår kallas för en individanpassad process.

Processmodellerna är en gemensam beskrivning av den individanpassade processen inom vård och omsorg. När verksamheterna beskriver sina egna processer och arbetsflöden ska de relatera dessa till den process som vård- och omsorgstagaren genomgår.

Processmodellen beskriver och avgränsar den verksamhet som sedan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepps- och informationsmodellerna. Processmodellen för vård och omsorg är en generell beskrivning och ska fungera som en sammanhållande länk mellan de två verksamhetsområdena hälso- och sjukvård och socialtjänst. Eftersom det inte finns någon gemensam process för vård- och omsorgstagaren som innefattar både hälso- och sjukvård och socialtjänst ska inte processmodellen för vård och omsorg användas vid tillämpning.

Att läsa processmodellerna i NI
Processmodellerna i NI tillhandahålls tillsammans med skriftliga beskrivningar av modellernas olika processteg.

Notation i processmodellerna
Med notation menas de symboler som används för att beskriva en verksamhet på ett enhetligt sätt i en modell. Processmodellerna i NI använder en enkel notation med få detaljer. Modellerna visar en sekvens av processens olika processteg med hjälp av symboler. Nedan visas den symbol som används för att illustrera de olika stegen i processmodellen. Det som initierar processen eller ett processteg (värde in) och det värde som processen eller processteget tillför (värde ut) är inte synligt i modellen.

Symboler
Processteg
Processmodellen består av ett flöde av olika processteg. Processtegen motsvarar en serie aktiviteter som syftar till ett gemensamt mål. Varje processteg har ett namn som beskriver den eller de aktiviteter som utförs inom det processteget.

Varje processmodell i NI har en skriftlig beskrivning.

Beskrivning av processmodellen

Processteg

Värde in

Beskrivning

Värde ut

Namn på
processteg.

Det som inleder processteget och som för­ädlas i och med att aktiviteterna i processteget genomförs.

En beskrivning av den/de aktiviteter som processteget omfattar.

Resultatet från aktiviteterna som pro­cessteget omfattar. Resultatet kan sedan gå vidare in i nästa steg i processen eller avsluta den.

Vad är en begreppsmodell?
En begreppsmodell beskriver begrepp och dess inbördes relationer inom ett visst område. Det är oftast informationshanteringsperspektivet som avgör modellens omfattning. För beskrivningar och val av benämningar bör terminologiska principer och metoder tillämpas.
Begreppsmodellering kan jämföras med en terminologisk begreppsanalys där fokus är att definiera begrepp och dessas relation till varandra inom ett fackområde som helhet och inte bara i ett specifikt, avgränsat sammanhang.

Hur används begreppsmodeller i NI?
NI innefattar en begreppsmodell för vård- och omsorgsnivån samt två begreppsmodeller för den specialiserade nivån för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. Begreppsmodellerna specificerar vilka begrepp inom respektive verksamhetsområde som används för att hantera information inom den individanpassade processen inom vård och omsorg.

Vidareutvecklingen av NI har strävat efter att begreppsmodelleringen ska omfatta såväl det informatiska perspektivet som det terminologiska perspektivet. När begreppsanalysen har visat att det begrepp som man avser hålla information om helt överensstämmer med ett väldefinierat begrepp i fackområdet, så har man använt sig av korrekt fackterm och definition enligt Socialstyrelsens termbank som klassnamn och benämning. När man enar och ensar de begrepp man avser hålla information om i begreppsmodellen och de begrepp som används i den egna tillämpningen skapas förutsättningar för att förstå modellernas innebörd och användning oavsett organisatoriska gränser.. De begrepp som används i den övergripande vård- och omsorgsmodellen används inte i de faktiska verksamheterna och är heller inte avsedda att göra det. Den beskrivningsnivåns funktion är i stället att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Ett exempel är begreppet vård- och omsorgstagare som återfinns på den generella nivån för vård och omsorg, och som representeras av patient respektive brukare i de specialiserade nivåerna för respektive verksamhetsområde. Det är begreppen i de specialiserade begreppsmodellerna på den specialiserade beskrivningsnivån som representerar den faktiska verksamhetens fackspråk.

Begreppsmodellens relation till informationsmodellen

Begreppsmodellen anger vilka begrepp som är centrala att hålla information om inom den individanpassade processen samt den information som informationsmodellen kan uttrycka. Alla begrepp i begreppsmodellerna återfinns dock inte som klasser i motsvarande informationsmodell. Anledningen till det är att flera begrepp i begreppsmodellen kan hanteras av en och samma klass i informationsmodellen. Det sker till exempel när två begrepp inte skiljer sig åt ur ett dokumentationsperspektiv. Till exempel så ställer begreppen Observerat hälsotillstånd och Potentiellt hälsotillstånd samma krav på dokumentationen. De kan därmed kopplas till samma klass i informationsmodellens Observation trots att de för verksamheten beskriver två skilda begrepp. Denna skillnad mellan begreppen representeras av värdet på typattributet i informationsklassen Observation.

Ett begrepp kan också behöva hanteras av flera informationsklasser. Det leder till att det kan finnas klasser i informationsmodellen som inte har en direkt motsvarighet till ett begrepp i begreppsmodellen. Detta uppstår när viss information relaterat till ett begrepp måste hanteras separat för att möjliggöra ett visst dokumentationsbehov eller dokumentationskrav. Ett exempel på detta i NI är begreppet beslut som i informationsmodellen representeras av informationsklasserna Beslut och Beslutsstatus. Ett Beslut kan vid olika tidpunkter ha haft olika Beslutsstatus, exempelvis "beslutad", "vunnit laga kraft" och "ej längre giltigt".

Att läsa begreppsmodellerna i NI
Begreppsmodellerna i NI tillhandahålls tillsammans med detaljerade beskrivningar av modellernas olika delar.

Notation i begreppsmodellerna
Begreppsmodellerna använder notationen från standarden UML (Unified Modeling Language). UML har ingen separat notation för begreppsmodeller eftersom det är möjligt att beskriva även begrepp med den notation som används för klassdiagram i UML. Det som skiljer begreppsmodellerna från informationsmodellerna, som även de representeras i form av klassdiagram, är att informationsmodellerna innehåller ytterligare detaljer i form av attribut, multipliciteter och relationer. Nedan ges en beskrivning av de symboler som används för att illustrera de olika delarna i begreppsmodellerna.

Symboler
Begrepp med relation
Ett begrepp i begreppsmodellen beskrivs genom sin relation till andra begrepp. Relationen mellan två begrepp representeras av en linje mellan begreppen. Ovanför linjen står namnet på relationen. En pil visar i vilken riktning relationen ska läsas. NI:s begreppsmodell är normaliserad, det vill säga visar därmed relationerna som gäller oavsett tillämpning och har därför inga multipliciteter.

Detaljerad beskrivning av begreppsmodellerna
För varje begreppsmodell i NI finns en detaljerad beskrivning.

Beskrivning av begreppsmodellen

Begrepp

Beskrivning/definition enligt NI/Socialstyrelsens termbank

Relation till andra modeller

Begreppets benämning.

Begreppets definition enligt Socialstyrelsens termbank och/eller beskrivning enligt NI.

Beskrivning av hur begreppet representeras i motsvarande informationsmodell samt hur det relaterar till begreppsmodellen för vård och omsorg.


När begrepp i begreppsmodellen motsvarar begrepp i Socialstyrelsens termbank används termer och definitioner från termbanken i begreppsmodellen. De begrepp i begreppsmodellen som inte motsvarar begrepp i termbanken har fått en egen benämning och beskrivning. Såväl definitioner från termbanken som beskrivningar enligt NI dokumenteras i kolumnen Beskrivning/definition enligt NI/Socialstyrelsens termbank. Kolumnen används också när Socialstyrelsen behöver göra förtydliganden och ge ytterligare exempel avseende en termbanksdefinition. Vid begreppsanalysen har Socialstyrelsen också uppmärksammat att vissa begrepp i termbanken kan komma att ses över.
Vad är en informationsmodell?
En informationsmodell har en direkt koppling till en begreppsmodell. Informationsmodellen visar vilken information om begreppen i begreppsmodellen som ska dokumenteras och hur detta ska göras. Informationsmodeller är lösningsoberoende och ska visa relationerna mellan olika informationsklasser i en verksamhet, oavsett i vilket eller vilka it-stöd de tillämpas.

NI:s informationsmodeller representerar information som kan dokumenteras om verkliga företeelser utifrån ett eller flera perspektiv. Verkligheten kan representeras av olika informationsmodeller beroende på vilka perspektiv som modellen innefattar. Samma informationsklass kan även härledas till flera olika processteg i en processmodell. En informationsmodell kan användas för att beskriva informationsklasser som är gemensamma för olika processteg och som kommuniceras mellan olika verksamheter och it stöd.

Informationsmodellen är beroende av processmodellen eftersom processmodellen beskriver och avgränsar det verksamhetsområde inom vilket informationen produceras och konsumeras. Informationsmodellen beskriver verksamhetens information och omfattar därför inte information av mer teknisk karaktär som behöver finnas för att hantera informationen i olika typer av it-stöd (till exempel olika typer av identiteter och tekniska tidsangivelser).

Hur används informationsmodeller i NI?
Informationsmodellerna i NI beskriver hur man ska dokumentera information som skapas eller används i den individanpassade processen. Detta görs genom klasser och attribut som håller information om de begrepp som återfinns i NI:s begreppsmodeller.
För mer information om perspektiven och angelägenheterna se Juridik-sidan.

Precis som med den generella begreppsmodellen är syftet med den generella informationsmodellen för vård och omsorg att säkerställa spårbarhet mellan modellerna på de mera specialiserade nivåerna. Genom att säkerställa spårbarheten mellan de olika modellerna och nivåerna blir det möjligt att utbyta information inom processen och mellan olika aktörer. Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas. Det är alltid lagar och andra författningar inom respektive verksamhetsområde som styr hur informationen får utbytas i praktiken.

Vilken information som omfattas av informationsmodellerna i NI styrs av ett antal angelägenheter:
  • Dokumentationskrav enligt författning
  • Rapporteringskrav enligt författning
  • Verksamheternas gemensamma behov

Att läsa informationsmodellerna i NI
Informationsmodellerna i NI tillhandahålls i form av interaktiva modeller tillsammans med detaljerade skriftliga beskrivningar av modellernas olika delar.

Notation i informationsmodellerna
Informationsmodellerna i NI utgörs av klassdiagram som använder den standardiserade notationen UML (Unified Modeling Language). Modellerna består av informationsklasser med attribut som beskriver vilken information som ska dokumenteras om en viss kategori av objekt. Hur de olika informationsklasserna relaterar till varandra beskrivs med relationer.

Symboler
Klass
Varje kategori av objekt som ska kunna dokumenteras representeras av en klass i informationsmodellen. En klass håller information om en viss typ av information (till exempel Person, Aktivitet, Observation). En klass kan utgå från begrepp i begreppsmodellen som motsvarar samma företeelse.
Klass med attribut
Egenskaper för en klass beskrivs med attribut och relationer. Det är attributen som bär den information som informationsmodellen håller strukturen för. Exempelvis anges en persons personnummer i attributet person-id som återfinns i klassen Person. För varje attribut anges en multiplicitet som anger antalet tillåtna förekomster av informationen (till exempel får en person ha maximalt ett (0..1) efternamn, men ett eller flera (1..*) förnamn). Varje attribut beskrivs ytterligare genom att ett specifikt format anges. Formatet, eller datatypen, anger om informationen dokumenteras som till exempel fritext, ett datum, ett kodat värde eller en identifierare. I NI används datatyper enligt standarden ISO 21090 för att beskriva den struktur som behövs för ett visst format (se fliken Datatyper).

Relation
Klass med relation
Hur klasserna i en informationsmodell relaterar till varandra beskrivs genom relationer. Relationen mellan två klasser representeras av en linje mellan klasserna. Ovanför linjen står namnet på relationen. En pil visar i vilken riktning relationen ska läsas. Multipliciteten anger antalet förekomster av en klass i förhållande till en annan klass. Exempelvis kan en Hälso- och sjukvårdspersonal ha uppdrag för en Organisation en gång. I detta fall håller klassen Organisation information om organisationen och klassen Hälso- och sjukvårdspersonal information om hälso- och sjukvårdspersonalen. Dessa två klasser har en relation mellan sig med multipliciteten 0..* åt ena hållet och 1 åt andra hållet, eftersom en Organisation kan ha noll eller flera Hälso- och sjukvårdspersonal på uppdrag.

Specialiseringar
Klasser med specialiseringar
En klass i en informationsmodell kan behöva specialiseras och får då en eller flera klasser under sig. Detta illustreras genom att klasserna länkas samman som på bilden ovan. När en klass specialiseras innebär det att attributen från en klass ärvs till en annan klass som i sin tur kan ha ytterligare attribut utöver de som har ärvts.
I vissa fall behövs abstrakta klasser för att hålla ihop specialiserade klasser. Abstrakta klasser har kursiverade klassnamn som visar att dessa klasser inte förekommer som sig själva utan endast i sina specialiseringar i tillämpningar. I NI:s informationsmodeller är klasserna Roll, Uppgift i patientjournal, Uppgift i personakt samt Uppgift i patientjournal eller personakt abstrakta klasser.

Multiplicitet
Attribut och relationer i informationsmodellerna har en multiplicitet. Multipliciteten visar antalet förekomster av ett attribut eller en klass i förhållande till en relaterad klass. Multipliciteten anges i slutet av relationen mellan två informationsklasser eller på enskilda attribut i en informationsklass. Anledningen till att multipliciteten anges i båda ändarna av en relation är att relationen ska kunna läsas oavsett riktning. Vilken multiplicitet som gäller styrs av relationens riktning.

Multipliciteter i informationsmodellen

Notation

Beskrivning

0..1

Noll eller en

1

En och endast en

0..*

Noll eller flera

1..*

En eller flera (Stjärnan byts ut mot heltal i de fall ett maxantal finns (1..5))


Detaljerad beskrivning av informationsmodellen
För varje informationsmodell i NI finns en detaljerad modell. Genom att klicka på en klass visas beskrivningen för den klassen med en referens till vilket begrepp i begreppsmodellen som klassen håller information om. För de specialiserade modellerna finns en referens till den överliggande vård- och omsorgsnivån. Efter beskrivningen av klassen följer en beskrivning av attributen för klassen i form av en tabell.

Beskrivning av informationsmodellens attribut

Attribut

Beskrivning

Datatyp

Multiplicitet

Attributnamn.

Beskrivning av den information attributet avser hålla.

Formatet på den informa­tion som attributet avser hålla.

Antalet tillåtna förekomster av attributet.




Hälso- och sjukvård

Socialtjänst

Processmodell för hälso- och sjukvård Begreppsmodell för hälso- och sjukvård Informationsmodell för hälso- och sjukvård
Processmodell för socialtjänst Begreppsmodell för socialtjänst Informationsmodell för socialtjänst
Vänsterpil
Högerpil

Vård och omsorg

Processmodell för vård- och omsorg
Begreppsmodell för vård- och omsorg
Informationsmodell för vård- och omsorg

Senaste versionen av nationell informationsstruktur

Ladda hem nationell informationsstruktur 2022:2 som:
XMI-fil: NI_2022_2.xmi
PDF-fil hälso- och sjukvård:  Nationell Informationsstruktur 2022:2 - Modeller för Hälso- och Sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst:  Nationell Informationsstruktur 2022:2 - Modeller för Socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg:  Nationell Informationsstruktur 2022:2 - Modeller för Vård och Omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.


Äldre versioner av nationell informationsstruktur

Se nationell informationsstruktur 2022:1 här.
Ladda hem nationell informationsstruktur 2022:1 som:
XMI-fil: NI_2022_1.xmi
PDF-fil hälso- och sjukvård: Nationell Informationsstruktur 2022:1 - Modeller för hälso- och sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst: Nationell Informationsstruktur 2022:1 - Modeller för socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg: Nationell Informationsstruktur 2022:1 - Modeller för vård- och omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.


Ladda hem nationell informationsstruktur 2021:2 som:
XMI-fil: NI_2021_2.xmi
PDF-fil hälso- och sjukvård: Nationell Informationsstruktur 2021:2 - Modeller för hälso- och sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst: Nationell Informationsstruktur 2021:2 - Modeller för socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg: Nationell Informationsstruktur 2021:2 - Modeller för vård- och omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.


Ladda hem nationell informationsstruktur 2021:1 som:
UML2-fil: NI_2021_1_UML2.uml
PDF-fil hälso- och sjukvård: Nationell Informationsstruktur 2021:1 - Modeller för hälso- och sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst: Nationell Informationsstruktur 2021:1 - Modeller för socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg: Nationell Informationsstruktur 2021:1 - Modeller för vård- och omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.

Ladda hem nationell informationsstruktur 2020:2 som:
UML2-fil: NI_2020_2_UML2.uml
PDF-fil hälso- och sjukvård: Nationell Informationsstruktur 2020:2 - Modeller för hälso- och sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst: Nationell Informationsstruktur 2020:2 - Modeller för socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg: Nationell Informationsstruktur 2020:2 - Modeller för vård- och omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.

Ladda hem nationell informationsstruktur 2020:1 som:
XMI-fil: NI_2020_1.xmi
PDF-fil hälso- och sjukvård: Nationell Informationsstruktur 2020:1 - Modeller för hälso- och sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst: Nationell Informationsstruktur 2020:1 - Modeller för socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg: Nationell Informationsstruktur 2020:1 - Modeller för vård- och omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.

Ladda hem nationell informationsstruktur 2019:2 som:
XMI-fil: NI_2019_2.xmi
PDF-fil hälso- och sjukvård: Nationell Informationsstruktur 2019:2 - Modeller för hälso- och sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst: Nationell Informationsstruktur 2019:2 - Modeller för socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg: Nationell Informationsstruktur 2019:2 - Modeller för vård- och omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.

Ladda hem nationell informationsstruktur 2019:1 som:
XMI-fil: NI_2019_1.xmi
PDF-fil hälso- och sjukvård: Nationell Informationsstruktur 2019:1 - Modeller för hälso- och sjukvård.pdf
PDF-fil socialtjänst: Nationell Informationsstruktur 2019:1 - Modeller för socialtjänst.pdf
PDF-fil vård- och omsorg: Nationell Informationsstruktur 2019:1 - Modeller för vård- och omsorg.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.

Ladda hem nationell informationsstruktur 2017 som:
PDF-fil: NI 2017.pdf
XMI-fil: NI 2017.xmi
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.

Ladda hem nationell informationsstruktur 2016 som:
PDF-fil: NI 2016:1.pdf
För tillfället fungerar endast importen som den ska i Visual Paradigm, vi kan inte garantera att det ser ut som det ska i andra verktyg.