Start / Vår utvecklingsmetod
 

Socialstyrelsens utvecklingsmetod

Vidareutvecklingen av den nationella informationsstrukturen (NI) är en iterativ process som inbegriper behovsanalys, juridisk utredning, begreppsutredning och modellering. NI vidareutvecklas utifrån tre perspektiv: dokumentationskrav enligt författning, rapporteringskrav enligt författning och verksamheternas gemensamma behov. Se en mer utförlig beskrivning av dessa perspektiv längre ner på sidan. Informationsarkitekturstandarden SS-ISO/IEC/IEEE 42010 har använts som grund för processen och säkerställer att de vidareutvecklade modellerna är lösningsneutrala och kan tillämpas oberoende av it-stöd eller teknisk standard.


Behov

Ändringsförslag och förslag till vidareutveckling utifrån verksamheternas gemensamma behov kan lämnas till NI-förvaltningen via ett användarstödsystem på myndighetens webb. Vidareutvecklingen av NI kan också initieras av regeringsuppdrag eller av förändringar i dokumentations- eller rapporteringskrav i lagar, förordningar och föreskrifter.
En tydlig beskrivning av behovet tas fram och inkluderar en beskrivning av vilka verksamheter inom vård och omsorg som berörs. Behovet analyseras, vilket innefattar att bedöma relevans, att jämföra mot andra inkomna förslag och att göra en prioritering. Beslut fattas om huruvida behovet kan tillgodoses i en realisering i befintliga referensmodeller och beskrivningar eller om en eventuell vidareutveckling ska genomföras, alternativt om avslag.

Begreppsutredning

Kopplingen till verksamheternas fackspråk är central i vidareutvecklingen av NI, för att säkerställa att olika verksamheter menar samma sak när de beskriver sina dokumentationsbehov. Begreppsutredning innebär att förhålla sig till fackspråket i fråga, att reda ut begrepp och välja lämpliga termer. Begreppet som man vill kunna hålla information om diskuteras utifrån olika kompetensers perspektiv. Om begreppsutredningen visar att begreppet helt överensstämmer med ett redan definierat begrepp i fackområdet, så används korrekt fackterm och definition som klassnamn och beskrivning, enligt Socialstyrelsens termbank. I de fall begreppet inte överensstämmer med liknande begrepp i termbanken, får begreppet en egen benämning och beskrivning. Ett arbete initieras med eventuella tillägg eller förändringar i Termbanken.

Juridisk utredning

För varje begreppsområde genomförs också en juridisk utredning, vilket innebär en genomgång av de dokumentationskrav som hör till området. Utredningen syftar till att identifiera uttryckliga juridiska krav (ska-krav) i författning utifrån ett dokumentations- respektive rapporteringsperspektiv. Utmaningen ligger i analysen av hur enskilda dokumentationskrav relaterar till informationsklasser, om de kvalificerar sig för att ingå i modelleringen samt hur de kan representeras i informationsklasserna i informationsmodellerna. Attribut läggs till baserat på hur dokumentationskravet ser ut. Länk

Modellering

Modelleringen genomförs parallellt med utredningarna. En genomgång av begreppsområdet och närliggande begrepp genomförs med en informatisk ansats. Preliminära tillämpade modeller för behovet tas fram med indelning i klasser och relationer dessa emellan. Klassernas namn tas fram i form av en textuell beskrivning av informationsinnehållet men behöver inte vara en terminologiskt fastställd term eller en terminologiskt utredd definition. Efter hand som utredningarna kommer med resultat genomförs en mer detaljerad modellering kring behovet, varpå det integreras i NI:s modeller, komplett med attribut och korrekt namnsättning samt med kompletta textuella beskrivningar av klasser. En validering mot relevanta författnings- och rapporteringskrav genomförs för att kunna ta ett beslut om hur behovet ska representeras i NI:s olika modeller.

Resultat

All dokumentation från arbetet sammanställs och nya begrepp, klasser och attribut integreras i NI-modellerna samt som tillhörande textuella beskrivningar. Beslut fattas också om vilka exempelmodeller som ska publiceras.