Vad är nationell informationsstruktur?

Den nationella informationsstrukturen, NI, är ett ramverk för strukturerad dokumentation i vård och omsorg. NI består av process-, begrepps- och informationsmodeller som används som referensmodeller i utvecklingen av strukturerad dokumentation kring patienter och brukare.

På en övergripande och gemensam nivå, vård och omsorg, finns tre modeller som beskriver process, begrepp och information. Denna beskrivning är gemensam för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Här används t.ex. begreppet ”vård- och omsorgstagare”, istället för begreppen ”patient” respektive ”brukare”. På en underliggande nivå finns modeller för process, begrepp och information, dels för hälso- och sjukvården, dels för socialtjänsten. Ramverket består alltså av totalt nio modeller.

Vad beskriver modellerna i NI?

Processmodellerna i den nationella informationsstrukturen (NI) beskriver vård- och omsorgsprocessen, med ett patient- och brukarperspektiv, dvs. en process som för en enskild individ ofta löper över organisatoriska gränser inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. Individens process kan även löpa över gränsen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, varför modellerna på den övergripande och gemensamma nivån för vård och omsorg också är relevanta att beskriva.

Begreppsmodellerna beskriver begrepp (företeelser) i processen, som verksamheterna behöver hålla olika typer av information om. Ett exempel på begrepp är ”Patient”, en annan är ”Aktivitet”. Av begreppsmodellerna framgår att det också finns relationer mellan begreppen. En aktivitet är t.ex. alltid kopplad till en patient. Varje begrepp innebär att olika typer av information måste kunna hållas i verksamheternas system. När det gäller patienten behövs personnummer, adress, etc.
Informationsmodellerna åskådliggör olika klasser av information samt attributen i dessa klasser.

Det är viktigt att poängtera att NI inte beskriver ett it-stöd. NI beskriver de begrepp och den typ av information som behövs i en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation och som således ska kunna hållas och hanteras av ett it-stöd. NI är teknikneutral, dvs. kan användas för att beskriva ett informationsinnehåll oavsett vilka tekniska standarder som används för överföring av information mellan system och oavsett vilket informationssystem verksamheten använder.

Varför innehåller NI olika modeller för hälso- och sjukvård och socialtjänst?

NI innehåller olika modeller eftersom hälso- och sjukvård och socialtjänst är olika typer av verksamheter med olika fackspråk och skild lagstiftning. Det finns även modeller på en mer generell nivå, på vård- och omsorgsnivå, som fungerar som en spårbarhetsbrygga mellan dessa båda verksamhetsområden.

Hur vidareutvecklas NI?

Vidareutvecklingen av den nationella informationsstrukturen (NI) är en del av Socialstyrelsens förvaltningsuppdrag och är ett systematiskt och långsiktigt arbete som genomförs utifrån tre perspektiv; dokumentationskrav enligt författning, rapporteringskrav enligt författning samt verksamheternas gemensamma behov. Det senare är informationsbehov som identifieras av verksamheter och profession och som kan betraktas som gemensamma.

Som grund för vidareutvecklingen har informationsarkitekturstandarden SS-ISO/IEC/IEEE 42010 använts, vilket säkerställer att de vidareutvecklade modellerna är lösningsneutrala och kan tillämpas oberoende av it-stöd eller teknisk standard.

NI-förvaltningen tar kontinuerligt emot och bereder behov och förslag på innehåll i NI. NI vidareutvecklas genom ett metodiskt arbetssätt som innefattar behovsanalys, begreppsutredning, juridisk utredning och modellering. Vidareutvecklingsprocessen genomförs i ett nära samarbete mellan informatiker, terminologer, jurister och verksamhetsrepresentanter, och resulterar i två releaser per år.

Varför finns modeller för den övergripande nivån Vård och omsorg?

Processmodellen för vård och omsorg är en generell beskrivning och ska fungera som en sammanhållande länk mellan de två verksamhetsområdena hälso- och sjukvård och socialtjänst. De begrepp och klasser som används i den övergripande begrepps- respektive informationsmodellen för vård- och omsorg används inte i de faktiska verksamheterna och är heller inte avsedda att göra det. Funktionen för denna beskrivningsnivå är att säkerställa spårbarhet mellan de specialiserade modellerna för hälso- och sjukvård och för socialtjänst. Det är begreppen och klasserna i de specialiserade modellerna som representerar respektive verksamhets fackspråk och som ska användas när verksamheter inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst beskriver sina dokumentationsbehov.

Med vilken utgångspunkt har NI:s modeller utvecklats?

Den nationella informationsstrukturen ska bidra till en patient- och rättssäker informationshantering för den enskilde, bland annat genom följsamhet mot författningar på vård- och omsorgsområdet. En förutsättning för detta är att identifiera och utveckla modellerna utifrån uttryckliga dokumentationskrav enligt författning (ska-krav). Andra perspektiv som NI utvecklas utifrån är rapporteringskrav enligt författning samt krav utifrån verksamheternas gemensamma behov.

Vad är ett uttryckligt dokumentationskrav?

I författningar som gäller för socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns en mängd krav på olika insatser eller åtgärder. Om det i ett krav på utförande av en viss åtgärd inte finns ett motsvarande krav på att åtgärden ska dokumenteras, utgör detta krav enligt Socialstyrelsen inte ett dokumentationskrav i den nationella informationsstrukturen. Nationell informationsstruktur baseras på de dokumentationskrav enligt författning som Socialstyrelsen bedömt vara uttryckliga dokumentationskrav, dvs. ska-krav. Som exempel innehåller SOSFS 2014:5 och SOSFS 2008:14 flera sådana krav. Andra perspektiv som NI utvecklas utifrån är rapporteringskrav enligt författning samt krav utifrån verksamheternas gemensamma behov.

På vilka författningsnivåer finns dokumentationskrav?

Dokumentationskrav finns på alla nivåer inom författningsområdet: lagar, förordningar respektive myndigheters föreskrifter. Beträffande dokumentationskrav i lagar är kraven ofta formulerade på en övergripande nivå. Lagstiftaren överlåter mer eller mindre till dem som berörs av regleringen, myndigheter, privata utförare och domstolar, att konkretisera innehållet utifrån förhållandena i det enskilda fallet eller från tid till annan.

På förordnings- och föreskriftsnivå är dokumentationskraven som regel mer specifika. Bland myndighetsföreskrifterna bör nämnas Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS som preciserar den övergripande dokumentationsskyldigheten som anges i 11 kap. 5 § SoL och 21 a § LSS. För hälso- och sjukvårdens finns motsvarande reglering i t.ex. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården.

Följer man alla dokumentationskrav om man utgår ifrån NI?

Alla uttryckliga dokumentationskrav (ska-krav) finns med i utvecklingen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI syftar inte till att beskriva vad som ska dokumenteras i en specifik tillämpning för ett specifikt verksamhetsbehov, utan syftet är att ge möjlighet för verksamheterna att dokumentera på ett strukturerat sätt med utgångspunkt i en referensmodell som baseras på dokumentationskrav enligt författning.

Modellerna talar dock inte om vilken information som kan eller får utbytas/delas, utan detta måste säkerställas för varje tillämpning. Modellerna visar krav på dokumentation som ska föras in i en patientjournal respektive en personakt, inte dokumentation som genereras i en vårdgivares eller en socialnämnds systematiska kvalitetsarbete, t.ex. egenkontroll och utredningar enligt Lex Maria eller Lex Sarah.

Vilka datatyper används i NI?

För att beskriva strukturen hos format som ska användas för respektive attribut i informationsmodellen används datatyperna från den internationella standarden ISO 21090 Hälso- och sjukvårdsinformatik – Harmoniserade datatyper för informationsutbyte. ISO 21090 har delar som kan hålla den typ av information som NI avser att beskriva, vilket är anledningen till att den standarden valts. I NI ställs dock inte kravet att det är just dessa datatyper som ska användas, utan endast den struktur som de tillhandahåller. Länk till datatyper klicka sedan på filken "Datayper" för att läsa mer.

Vilka är målgrupperna för NI?

De primära målgrupperna för den nationella informationsstrukturen är intressenter inom vård och omsorg: beställare och utförare, myndigheter samt de som utformar och tillhandahåller vårdinformationssystem och e-tjänster.

Hur tillämpas NI?

Referensmodellerna i den nationella informationsstrukturen (NI) används för att beskriva processer, begrepp och informationsbehov inom vård och omsorg, med enhetliga begrepp och termer som gör det möjligt för både människor och datorer att förstå varandra. Beskrivningarna ger en gemensam förståelse både för det faktiska informationsinnehållet som ska kunna hållas i verksamheternas system, och för den kontext som informationen ska kunna återanvändas i. Detta skapar förutsättningar för återanvändning och utbyte av informationen.

Verksamheter och projekt som vill beskriva ett specifikt informationsbehov med hjälp av NI behöver inledningsvis avgränsa vilken del av behovet som rör dokumentation i patientjournal eller personakt. Med utgångspunkt i relevant processmodell (hälso- och sjukvård eller socialtjänst) identifieras sedan var i patientens eller brukarens individanpassade process som informationsbehovet föreligger. Om behovet identifieras i processmodellen för hälso- och sjukvård, är nästa steg är att beskriva dokumentationsbehovet/behovet att kunna återanvända informationen, genom att göra ett urval ur begreppsmodellen för hälso- och sjukvård, och fastställa de specifika relationerna mellan begreppen. Vidare görs ett urval ur informationsmodellen för hälso- och sjukvård och relationerna mellan informationsklasserna beskrivs för att säkerställa att det informationsbehov man vill illustrera, representeras. Resultatet är en vy över den information som behöver dokumenteras eller återanvändas. Med NI som referens kan således detaljerade och områdesspecifika informationsmodeller tas fram, som sedan terminologibinds (informationen kodas) med relevant fackspråk (t ex Snomed CT eller olika klassifikationer).

Socialstyrelsen tillhandahåller ett metodstöd för att strukturera och koda information, utifrån NI och Socialstyrelsens fackspråkliga resurser. Stödet innefattar även terminologibindning, dvs. arbetet med att peka ut en specifik terminologi till en specifik informationsmängd. Terminologibundna informationsmodeller, även kallade informationsspecifikationer, som tas fram genom tillämpning av NI och Socialstyrelsens fackspråkliga resurser, kan användas i kravställningen på verksamheternas informationssystem. Vi tillhandahåller också mer djupgående anvisningar för hur NI respektive Snomed CT och de hälsorelaterade klassifikationerna används.

Hur kan NI användas vid kravställning?

Den nationella informationsstrukturen (NI) ska användas för att identifiera, beskriva och hantera dokumentationsbehov inom vård och omsorg och är ett viktigt verktyg för att uppnå interoperabilitet inom och mellan olika aktörer. NI beskriver inte ett it-stöd, utan beskriver på ett strukturerat sätt den information som behövs i en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. Tillämpningar av NI (detaljerade och områdesspecifika informationsmodeller) kan därför användas vid kravställning på it-stöd. Med NI får både beställare och leverantörer av processorienterade it-stöd en gemensam bas för kravställning och utveckling.

Vad tillför klasserna "samband" och "deltagande" i NI och hur ska dessa tillämpas?

De specifika relationer som identifierats i begreppsmodellen i NI hanteras i den tillämpade informationsmodellen genom informationsklasserna "samband" och "deltagande". Genom att rita ut mellan vilka informationsklasser som det finns relationer i form av samband eller deltagande och ge varje relation ett kodat värde blir det möjligt att hålla ihop informationsklasser. Multipliciteterna (dvs. antalet tillåtna förekomster av klasser) i relationen mellan klasserna visas också i modellerna.

Hur får man tillgång till NI:s modeller?

Den senaste versionen av NI:s modeller finns publicerade här [länk]. Längst ned på sidan finns det PDF-filer och XMI-filer att hämta.

Hur skickar man in ändringsförslag på NI-modellerna?

Ändringsförslag på modellerna i den nationella informationsstrukturen lämnas till Socialstyrelsen här [länk].