Start / Nationell informationsstruktur / Begreppsmodell Läkemedel 2021 - begreppsmodell

Begreppsmodell - Läkemedel 2021 - begreppsmodell

Begreppsmodell - Läkemedel 2021 - begreppsmodell NI - Dosjustering av sjuksköterska : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård) NI - Styrkebeteckning NI - Lagerberedning NI - Administreringstillfälle NI - Administreringsställe NI - Administreringsmetod NI - Administreringsväg NI - Administreringssätt NI -  : Läkemedel NI - Läkemedelsadministrering : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård) NI - Avdelad dos NI - Extemporeberedning NI - Läkemedelsordination : Ordination NI -  : Hälsotillstånd NI - Förskrivning : Journalhandling (inom hälso- och sjukvård) NI - Förskrivare : Hälso- och sjukvårdspersonal NI - Ordinatör : Hälso- och sjukvårdspersonal NI -  : Patient NI - Måttenhet NI - Medicinteknisk produkt vid läkemedelsadministrering : Resurs (inom hälso- och sjukvård) NI - Precisering av administreringsställe NI - Dosenhet NI - Längd (läkemedelsbehandlingens) NI - Periodicitet NI - Mål (med läkemedelsbehandling) : Måltillstånd (inom hälso- och sjukvård) NI - Dos NI - Mängd NI - Dosering NI - Behandlingsändamål NI - Uppföljning (av läkemedelsbehandling) : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård) NI - Ändringsorsak NI - Behandlingsorsak NI - Ordinationsorsak NI - Läkemedelsbehandling : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård) NI - Läkemedelsnamn NI - Styrka NI - Läkemedelsform NI - Aktiv substans NI - Läkemedelsprodukt



: Hälsotillstånd

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
Anmärkning: Hälsotillstånd används i allmänspråket men också inom vård och omsorg om tillstånd av hälsa i vid mening som en individ befinner sig i. Men hälsotillstånd används även mer specifikt i betydelsen tillstånd som en person potentiellt kan vända sig till hälso- och sjukvården för. Här räknas alla tillstånd hanterade av hälso- och sjukvården in, således även till exempel det tillstånd personens syn har (i samband med en synundersökning inför körkort) eller det tillstånd den blivande modern befinner sig i (i samband med mödravårdsbesök). Hälsotillstånd används alltså i flera betydelser. Det innebär att om man vill vara precis måste man tydliggöra vilken betydelse som avses.
Länk till termbanken: Hälsotillstånd


Länk till referensmodellen: Hälsotillstånd


: Läkemedel

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
substans eller kombination av substanser som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos Anmärkning: Inkluderar även naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, homeopatiska läkemedel och vissa utvärtes läkemedel.
Länk till termbanken: Läkemedel

Beskrivning och kommentarer enligt NI
Här avses de läkemedel som hanteras inom hälso- och sjukvård.
Länk till referensmodellen: Läkemedel


: Patient

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Anmärkning: I den nationella statistiken räknas inte ledsagare och nyfött friskt barn som patient.
Länk till termbanken: Patient

Beskrivning och kommentarer enligt NI
Medicinska födelseregistret, men inte patientregistret, räknar nyfödda friska barn som patienter i den nationella statistiken.
Länk till referensmodellen: Patient


Administreringsmetod

Beskrivning och kommentarer
Administreringsmetod, dvs. den metod som används för att tillföra läkemedlet till kroppen, t.ex. infusion eller injektion. Se anmärkning till termpost administreringssätt i Socialstyrelsens termbank.


Administreringsställe

Beskrivning och kommentarer
Administreringsställe, dvs. den kroppsdel eller kroppsstruktur där läkemedlet administreras, t.ex. munhåla, skuldra, lår. Ibland är administreringsstället detsamma som det målorgan som läkemedlet ska påverka, t.ex. ögat för ögondroppar. Se anmärkning till termpost administreringssätt i Socialstyrelsens termbank.


Administreringssätt

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
Anmärkning: Ett läkemedels administreringssätt, dvs. hur läkemedlet ska administreras, kan beskrivas med olika uppgifter. Vilken information som är nödvändig skiljer sig från fall till fall. För en strukturerad beskrivning kan följande uppgifter kombineras: Administreringsväg, dvs. den väg i kroppen som ett läkemedel tar för att nå ett målorgan. Det kan exempelvis komma in oralt (via munnen) eller intravenöst (i ven). Administreringsställe, dvs. den kroppsdel eller kroppsstruktur där läkemedlet administreras, t.ex. munhåla, skuldra, lår. Ibland är administreringsstället detsamma som det målorgan som läkemedlet ska påverka, t.ex. ögat för ögondroppar. Precisering av administreringsställe, som kan förtydliga informationen om ett angivet administreringsställe. Exempel: vänster, höger, nedre, övre. Administreringsmetod, dvs. den metod som används för att tillföra läkemedlet till kroppen, t.ex. infusion eller injektion. Medicinteknisk produkt vid läkemedelsadministrering, t.ex. pump, sond, nebulisator. Se definition av medicinteknisk produkt.
Länk till termbanken: Administreringssätt



Administreringstillfälle

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
tillfälle för läkemedelsadministrering
Länk till termbanken: Administreringstillfälle



Administreringsväg

Beskrivning och kommentarer
Administreringsväg, dvs. den väg in i kroppen som ett läkemedel tar för att nå ett målorgan. Det kan exempelvis komma in oralt (via munnen) eller intravenöst (i ven). Se anmärkning till termpost administreringssätt i Socialstyrelsens termbank


Aktiv substans

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
(i läkemedel:) beståndsdel vars syfte är att ge terapeutisk effekt eller möjlighet att ställa diagnos Anmärkning: Med aktiv substans kan exempelvis avses: -en enkel substans som är aktiv i sig själv, t.ex. paracetamol -en förening av substanser (ett salt), t.ex. morfinhydroklorid -den del i en förening av substanser som är aktiv (eng. active moiety), t.ex. morfin. Andra beståndsdelar i läkemedel kan exempelvis vara färgämnen, konserveringsmedel, bindemedel (som möjliggör sammanpressning av tabletter) och drageringsmedel (som används för att ge ytskiktet på tabletter önskvärda egenskaper). Sådana substanser kallas hjälpämnen.
Länk till termbanken: Aktiv substans



Avdelad dos

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
(inom läkemedelshantering:) dos som skapas vid läkemedelstillverkningen eller med hjälp av en medicinteknisk produkt vid administreringstillfället Anmärkning: En avdelad dos ska inte förväxlas med begreppet 'dos som är anpassad till en enskild patient'. Exempel på avdelad dos som skapas vid läkemedelstillverkningen: tablett, kapsel, dospåse. Exempel på avdelad dos som skapas med hjälp av en medicinteknisk produkt vid administreringstillfället: sprejning, inhalation.
Länk till termbanken: Avdelad dos



Behandlingsorsak

Beskrivning och kommentarer
En behandlingsorsak är skälet till den läkemedelsbehandling som ordineras. Exempel på behandlingsorsaker är olika hälsotillstånd, som huvudvärk, hjärtflimmer och blåsor i munnen. Se anmärkning till termpost ordinationsorsak i Socialstyrelsens termbank.


Behandlingsändamål

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
(om läkemedel:) ändamål med behandlingen Anmärkning: I samband med en läkemedelsordination kan ordinatören ange ett eller flera behandlingsändamål. Vid förskrivning av läkemedel ska behandlingsändamål anges i receptet. Vid expediering på apotek skrivs informationen ut på etiketten som sätts på förpackningen. Ändamålstexten har patienten som mottagare och uttrycks därför allmänspråkligt. Exempel på ändamålstext: mot bihåleinflammation, mot smärta, vätskedrivande, förebygger karies. Behandlingsändamål kan dokumenteras med hjälp av Nationell källa för ordinationsorsak (NKOO), som är ett strukturerat kodsystem för ordinationsorsaker. Se även Socialstyrelsens webbplats.
Länk till termbanken: Behandlingsändamål



Dos

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
(inom läkemedelshantering:) mängd av ett visst läkemedel med en given styrka, som ska administreras Anmärkning: Dosen till en enskild patient uttrycks med ett siffervärde och en dosenhet. Den uttrycks som ett exakt värde, t.ex. 2 tabletter; 20 mg, eller ett intervall, t.ex. 2-3 tabletter. Termen dos används även inom andra terapiområden, t.ex. nutrition.
Länk till termbanken: Dos



Dosenhet

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
enhet för dos Anmärkning: En dosenhet, t.ex. kapsel eller ml, används tillsammans med ett siffervärde för att uttrycka en dos till en enskild patient, t.ex. 1 kapsel eller 5 ml. Dosenheten för ett läkemedel motsvaras exempelvis av: -en måttenhet, t.ex. ml, mg eller E, -en avdelad dos, t.ex. tablett, kapsel eller sprejning, -en mindre exakt mängd, t.ex. applicering.
Länk till termbanken: Dosenhet



Dosering

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
(av läkemedelsprodukt:) uppgift om dos och periodicitet Anmärkning: Exempel på doseringar: 1 tablett 2 gånger om dagen; en inhalation var sjätte timme; 1 tablett som en engångsdos, 1-2 tabletter vid behov.
Länk till termbanken: Dosering



Dosjustering av sjuksköterska : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)

Beskrivning och kommentarer
Justering av dosering som sjuksköterska gör utifrån de i en ordination givna mål- och mätvärden. Den som ordinerar bestämmer en initial dosering samt de mål- eller mätvärden som ska ligga till grund för dosjusteringen.
Länk till referensmodellen: Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)


Extemporeberedning

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
läkemedel med viss läkemedelsform och styrka som tillverkas på apotek eller verksamhet med särskilt tillstånd för ett visst tillfälle för viss patient, viss sjukvårdsavdelning, visst djur eller viss djurbesättning
Länk till termbanken: Extemporeberedning



Förskrivare : Hälso- och sjukvårdspersonal

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
person behörig att utfärda recept, livsmedelsanvisning eller hjälpmedelskort
Länk till termbanken: Förskrivare


Länk till referensmodellen: Hälso- och sjukvårdspersonal


Förskrivning : Journalhandling (inom hälso- och sjukvård)

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
utfärdande av recept, livsmedelsanvisning eller hjälpmedelskort av behörig hälso- och sjukvårdspersonal Anmärkning: Notera att begreppet skiljer sig från begreppet förskrivning av hjälpmedel. En person behörig att förskriva kallas förskrivare. Termen förskrivning kan även stå för själva resultatet av att förskriva.
Länk till termbanken: Förskrivning


Länk till referensmodellen: Journalhandling (inom hälso- och sjukvård)


Lagerberedning

Beskrivning och kommentarer
När ett apotek eller verksamhet med särskilt tillstånd rationaliserar sin tillverkning genom att framställa en större sats av ett läkemedel så att det kan räcka till flera patienter eller beställningar, är det i juridisk mening inte längre en extemporeberedning utan en lagerberedning. Juridisk definition av lagerberedning återfinns i Läkemedelsverkets föreskrifter.


Läkemedelsadministrering : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
tillförsel av läkemedel till kroppen Anmärkning: Läkemedelsadministrering avser både när patienten ger sig själv ett läkemedel och när hälso- och sjukvårdspersonal tillför läkemedlet.
Länk till termbanken: Läkemedelsadministrering


Länk till referensmodellen: Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)


Läkemedelsbehandling : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
Anmärkning: Läkemedelsbehandling ingår i åtgärdsgruppen behandling i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, och innebär behandling där läkemedel används.
Länk till termbanken: Läkemedelsbehandling


Länk till referensmodellen: Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)


Läkemedelsform

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
form som läkemedel förekommer i Anmärkning: Exempel: tablett, kapsel, suppositorium, kräm, depotplåster, granulat. Läkemedelsformen i förpack-ningen kan skilja sig från läkemedelsformen vid admini-streringstillfället. Det gäller exempelvis brustabletter som är avsedda att lösas upp i vatten och administreras i form av en lösning.
Länk till termbanken: Läkemedelsform



Läkemedelsnamn

Beskrivning och kommentarer
Ett läkemedelsnamn på godkända läkemedel kan vara ett fantasinamn eller ett generiskt namn plus företagsnamn enligt Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2005:11) om märkning och bipacksedlar för läkemedel. Varken styrka eller läkemedelsform ingår i namnet men behöver anges för att skilja olika läkemedelsprodukter åt.


Läkemedelsordination : Ordination

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
ordination som avser läkemedelsbehandling
Länk till termbanken: Läkemedelsordination

Beskrivning och kommentarer
Varje beslut som förändrar en läkemedelsbehandling är att betrakta som en ordination. Att påbörja eller avsluta en behandling, ändra en dos, förlänga en behandling är alla en form av ordination Läkemedelsordinationen dokumenteras i patientjournalen med de uppgifter som anges i HSLF-FS 2017:37.
Länk till referensmodellen: Ordination


Läkemedelsprodukt

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
namngivet läkemedel med viss styrka och läkemedelsform
Länk till termbanken: Läkemedelsprodukt



Längd (läkemedelsbehandlingens)

Beskrivning och kommentarer
Enligt 6 kap. 10 § i HSLF-FS 2017:37 ska läkemedelsbehandlingens längd dokumenteras. I HSLF-FS 2017:37 avses med läkemedelsbehandlingens längd hur lång tid en vid ett tillfälle ordinerad läkemedelsbehandling ska pågå. Om exempelvis dosen ändras dag två i en tidigare ordinerad tiodagarsbehandling, så anges den längd som gäller från ordinationstillfället och framåt, det vill säga åtta dagar. Läkemedelsbehandlingens längd kan förutom en exakt tidsangivelse uttryckas med villkor, exempelvis till symtomfri, eller att läkemedelsbehandlingen ska pågå tillsvidare.


Medicinteknisk produkt vid läkemedelsadministrering : Resurs (inom hälso- och sjukvård)

Beskrivning och kommentarer
Medicinteknisk produkt vid läkemedelsadministrering, t.ex. pump, sond, nebulisator. Se anmärkning till termpost administreringssätt i Socialstyrelsens termbank.
Länk till referensmodellen: Resurs (inom hälso- och sjukvård)


Mål (med läkemedelsbehandling) : Måltillstånd (inom hälso- och sjukvård)

Beskrivning och kommentarer
Potentiellt hälsotillstånd som en patient eller hälso- och sjukvårdspersonal önskar uppnå efter utförd läkemedelsbehandling, till exempel fri från smärta. Mål med läkemedelsbehandlingen ska dokumenteras vid en fördjupad läkemedelsgenomgång enligt 11 kap. 14 § i HSLF-FS 2017:37. Det är inte en obligatorisk uppgift vid läkemedelsordination men dokumenteras om det behövs för en god och säker vård i enlighet med 3 kap. 6 § patientdatalagen. En läkemedelsbehandling kan vara en av flera åtgärder i en behandlingsplan där målet med läkemedelsbehandlingen är ett delmål för att nå ett övergripande mål med behandlingen. Mål med läkemedelsbehandling ska inte förväxlas med Behandlingsändamål.
Länk till referensmodellen: Måltillstånd (inom hälso- och sjukvård)


Måttenhet

Beskrivning och kommentarer
Fastställt jämförelsevärde för en storhet. Storhet avser egenskap som kan mätas eller beräknas, till exempel längd, vikt eller volym. Måttenheten för längd kan exempelvis vara centimeter och måttenheten för volym kan vara liter. Exempel där en läkemedelsprodukts styrka anges med måttenheter: Oral lösning 0,5 mg/ml Exempel där dos uttrycks med en måttenhet: Oral lösning 2 ml


Mängd

Beskrivning och kommentarer
Den kvantitativa omfattning som en resurs har, uttryckt exempelvis som volym, massa eller antal.


Ordinationsorsak

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
indikation som en ordinatör anger som skäl till en viss ordination Anmärkning: Vid läkemedelsordinationer kan två typer av ordinationsorsaker dokumenteras: behandlingsorsaker och ändringsorsaker. En behandlingsorsak är skälet till den läkemedelsbehandling som ordineras. Exempel på behandlingsorsaker är olika hälsotillstånd, som huvudvärk, hjärtflimmer och blåsor i munnen. En ändringsorsak är skälet till en ändring av läkemedelsbehandlingen. Exempel på ändringsorsaker är läkemedelsbiverkning och bristande effekt av ett läkemedel. Utsättning av läkemedelsbehandling betraktas som en form av ändring. Se även Nationell källa för ordinationsorsak (NKOO) på Socialstyrelsens webbplats.
Länk till termbanken: Ordinationsorsak

Beskrivning och kommentarer
Ordinationsorsak är en av de uppgifter som ska dokumenteras i patientjournalen vid läkemedelsordination enligt HSLF-FS 2017:37.


Ordinatör : Hälso- och sjukvårdspersonal

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
person behörig att ordinera hälso- och sjukvårdsåtgärd
Länk till termbanken: Ordinatör


Länk till referensmodellen: Hälso- och sjukvårdspersonal


Periodicitet

Beskrivning och kommentarer
Förlopp som karakteriseras av att samma tillstånd återkommer med jämna mellanrum. Exempel: 2 gånger om dagen eller var sjätte timme. Begreppet innefattar här även engångsdoser och dosering enligt villkor: 1 tablett som en engångsdos; 1-2 tabletter vid behov.


Precisering av administreringsställe

Beskrivning och kommentarer
Precisering av administreringsställe, som kan förtydliga informationen om ett angivet administreringsställe. Exempel: vänster, höger, nedre, övre. Se anmärkning till termpost administreringssätt i Socialstyrelsens termbank.


Styrka

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
(i läkemedel:) halt av en aktiv substans Anmärkning: Styrkan kan uttryckas som mängd per avdelad dos, volymenhet eller viktenhet beroende på läkemedelsform, t.ex. 500 mg per tablett, 20 mg/ml eller 1 mg/g. Kombinationsläkemedel innehåller flera aktiva substanser och har en styrka för var och en av dessa. Uppgiften om styrka som anges på läkemedelsförpackningen benämns styrkebeteckning
Länk till termbanken: Styrka



Styrkebeteckning

Definition enligt Socialstyrelsens termbank
(inom läkemedelshantering:) uppgift om styrka Anmärkning: Styrkebeteckningen är en del av identifikationen av en läkemedelsprodukt och används vid kommunikation om den. Styrkebeteckning förekommer främst för läkemedel som innehåller upp till tre aktiva substanser. För läkemedelsprodukter med aktiva substanser som är föreningar (salter), kan styrkebeteckningen avse olika former av den aktiva substansen. Den kan exempelvis baseras på styrkan för hela föreningen eller på den aktiva delen i föreningen (eng. active moiety). När styrkebeteckningen ska användas för beräkningar är det viktigt att känna till vad den avser i det specifika fallet.
Länk till termbanken: Styrkebeteckning



Uppföljning (av läkemedelsbehandling) : Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)

Beskrivning och kommentarer
Det att undersöka hur en avslutad eller pågående läkemedelsbehandling har fallit ut för att besluta om vidare åtgärder. Uppgifter om när och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas ska dokumenteras i patientjournalen enligt 6 kap. 10 § i HSLF-FS 2017:37. I planeringen för uppföljning av en läkemedelsbehandling som ska pågå tillsvidare ingår att bestämma tidpunkten för när en ny bedömning ska göras. Även då läkemedelsbehandling ska pågå under en viss begränsad tid kan det behövas en uppföljning för att säkerställa att behandlingen fått avsedd effekt eller kontrollera patientens hälsotillstånd efter behandlingen. Angivelse av när behandlingen ska följas upp kan avse ett exakt datum, ett senast-före-datum eller en skrivning såsom uppföljning vid nästa läkarbesök.
Länk till referensmodellen: Aktivitet (inom hälso- och sjukvård)


Ändringsorsak

Beskrivning och kommentarer
En ändringsorsak är skälet till en ändring av läkemedelsbehandlingen. Exempel på ändringsorsaker är läkemedelsbiverkning och bristande effekt av ett läkemedel. Utsättning av läkemedelsbehandling betraktas som en form av ändring. Se anmärkning till termpost ordinationsorsak i Socialstyrelsens termbank.