NI 2019:1

Begreppsmodell

Package - Socialtjänst länk

Egenskaper
Namn Värde
Abstract false
Leaf false
Root false
Multiplicitet public

Komponenter
Namn Beskrivning
 Brukare

Exempel på brukare som särskilt pekas ut som person som det ska finnas dokumentation om i tillämpliga fall är registerledare och medsökande.

Om en ansökan om ekonomiskt bistånd gäller för fler än en person i ett hushåll får en gemensam personakt upprättas. Brukare i ett hushåll som ansöker om ekonomiskt bistånd och i vars namn personakten upprättas kallas ibland registerledare. Den som inte är registerledare kallas ibland medsökande. I vissa fall benämner man istället registerledaren sökande.

 Aktualisering

Aktualiseringen kan initiera en individanpassad process inom socialtjänst.

 Anmälan
 Information på annat sätt

Aktualisering genom information på annat sätt än genom en anmälan, ansökan eller begäran, om en omständighet som kan föranleda en åtgärd från nämnden.

 Ansökan om bistånd
 Begäran om LSS-insats
 Observerat tillstånd (inom socialtjänst)

Tillstånd som uppmärksammats av socialtjänstpersonal, brukare eller någon som är relaterad till brukaren. Med observerat tillstånd innefattas här även resultatet av bedömningar som socialtjänstpersonal gör.

Bedömningen av det observerade tillståndet dokumenteras i form av exempelvis beskrivna tillstånd samt klassificering av dessa.

 Behov

Anspråk hos brukaren på att få hjälp med något denne inte klarar på egen hand. Exempel är behov av hjälp med matlagning eller behov av stöd att komma ur ett missbruk.

Behovet kan uppfyllas med hjälp av insatser i form av hemtjänst (där matlagning kan ingå) eller placering på ett behandlingshem för missbrukare.

Behovet kan vara bedömt av olika aktörer, exempelvis socialtjänstpersonal, brukaren eller någon person som är relaterad till brukaren.

 Måltillstånd (inom socialtjänst)

Tillstånd som inte har observerats men som brukaren eller socialtjänstpersonal önskar uppnå efter utförda aktiviteter. Exempel på måltillstånd är att brukaren ska kunna klä på sig själv eller vara fri från missbruk.

 Individuellt inriktad insats

Exempel på individuellt inriktad insats är försörjningsstöd, hemtjänst, daglig verksamhet och personlig assistans.

 Person

Mänsklig individ.

 Personakt

Akt som innehåller journalanteckningar och andra handlingar om en eller flera personer som är eller har varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten eller verksamhet som bedrivs med stöd av LSS.

Journalen är den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende samt för genomförande och uppföljning av en insats görs i kronologisk ordning.

 Aktivitet (inom socialtjänst)

Något som kan utföras av någon eller något inom socialtjänst och som är inriktat på visst resultat. Inom socialtjänst förekommer exempelvis följande typer av aktiviteter: utredning, genomförande av individuellt inriktade insatser och uppföljning. Aktiviteter kan vara exempelvis pågående, utförda, önskade eller planerade.

Exempel som särskilt pekas ut som aktiviteter som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är matdistribution.

 

Insats och åtgärd används för det övergripande begrepp som beskrivningen avser – inom hela fackområdet vård och omsorg, i olika sammanhang och även i lagtexter. Det finns ingen klar skillnad i betydelse mellan insats och åtgärd i någon av lagtexterna och inte heller i allmänspråket.

 

Observera att insats även används inom socialtjänsten i stället för det längre individuellt inriktad insats, se anmärkningen till individuellt inriktad insats.

 Omgivningsfaktorer

Den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar.

Omgivningsfaktorerna kan påverka brukarens tillstånd.

Exempel på omgivningsfaktorer är boendemiljö, arbetsmiljö och psykosocial miljö.

 Journal

Den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende samt för genomförande och uppföljning av en insats görs i kronologisk ordning.

 Uppdrag

En uppgift som ges till en utförare av individuellt inriktade insatser inom socialtjänst. Uppdraget kan avse hela eller delar av en insats.

 Statens institutionsstyrelse

Organisation (inom socialtjänst) som är statlig och utför en beslutad insats enligt ett uppdrag.

 Nämnd

Organisation (inom socialtjänst) som fullgör kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar. En nämnd kan både besluta om aktiviteter och själv utföra de beslutade aktiviteterna.

 Enskild verksamhet

Organisation (inom socialtjänst), annan än en nämnd eller Statens institutionsstyrelse, som genomför en individuellt inriktad insats enligt ett uppdrag.

 Organisation (inom socialtjänst)

Organisation som beslutar om, har ansvar för och/eller utför aktiviteter inom socialtjänst. Exempel på organisation inom socialtjänst är nämnder och enskilda verksamheter.

 Individanpassad process (inom socialtjänst)

Den individuellt anpassade process inom socialtjänst som en brukare genomgår med syfte att identifiera och hantera problem, tillstånd och behov. Processen innefattar hela processen från aktualisering till uppföljning gentemot måltillstånd. Uppföljning kan ske både när aktiviteterna har avslutats och kontinuerligt under pågående aktivitet.

 Tillstånd (inom socialtjänst)

Tillstånd hos brukaren som hanteras inom socialtjänst. Tillstånd kan delas upp i observerat tillstånd och måltillstånd. Exempel på tillstånd inom socialtjänst är funktionstillstånd.

 Uppgift i personakt

Uppgift som dokumenteras i personakten. Exempel är uppgift om olika bedömningar, uppfattningar av behov, mål och beslut.

 Annan personal
 Personal inom räddningstjänst

Kommentar: räddningspersonal får enligt IVPA-avtal utföra vissa vårdliknande åtgärder, och dessa måste dokumenteras (föreskrifter om ambulanssjukvård mm, sosfs 2009:10).

 Socialtjänstpersonal

Person som i sitt yrke utför socialtjänst på uppdrag av en organisation. Socialtjänstpersonal kan utgöras av en person som arbetar med myndighetsutövning, till exempel en handläggare som utreder och beslutar om behov av insatser eller en person som utför de insatser som en brukare har fått beviljade. Exempel på det sistnämnda är någon som förestår en verksamhet (ibland kallad föreståndare) på ett HVB-hem, en personlig assistent eller boendestödjare.

Exemplen handläggare och föreståndare pekas särskilt ut som personer som det ska dokumenteras om i tillämpliga fall.

 Annan person

Person som på något sätt är relaterad till brukaren men som inte är brukaren eller socialtjänstpersonal.

Exempel på annan person är anhörig, närstående eller företrädare. Det kan också vara en person ur allmänheten som gör en anmälan, en referensperson som lämnar uppgifter om en brukares personliga egenskaper (till exempel en anhörig) eller en sakkunnig som i sin yrkesroll kontaktas för att avge ett professionellt yttrande (till exempel hälso- och sjukvårdspersonal).

De exempel som ges här är sådana som särskilt pekas ut som personer som det ska dokumenteras om i tillämpliga fall.

 Företrädare

Person som är utsedd att företräda en enskild i rättsliga frågor eller i vissa fall även på annat sätt än rättsligt sörja för den enskilde. Det kan innebära att se till att den enskilde får den vård som han eller hon behöver. I vissa fall leder företrädarskapet till att den enskildes rättshandlingsförmåga begränsas.

Exemplen ombud, god man, förvaltare, vårdnadshavare och särskilt förordnad vårdnadshavare pekas särskilt ut som personer som det ska finnas dokumentation om i tillämpliga fall. En förmyndare är också en typ av företrädare, men pekas inte särskilt ut som person som det ska dokumenteras om.

Ett ombud är enligt termbanken ’person som har fullmakt att föra talan för annan person eller grupp och bevaka personens eller gruppens intressen’. 

En god man är enligt termbanken ’person som är utsedd att företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas’ och har anmärkningen: ’God man och förvaltare utses av allmän domstol eller överförmyndare.’

En förvaltare är enligt termbanken ’person som är utsedd att företräda en viss person som är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom och där dennes rättshandlingsförmåga är begränsad’ och har anmärkningen: ’God man och förvaltare utses av allmän domstol eller överförmyndare.’

En vårdnadshavare är enligt termbanken ’förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har att utöva vårdnaden om ett barn’ och har anmärkningen: ’Rätten att företräda barnet i ekonomiska frågor och att förvalta dess tillgångar hör inte till vårdnaden utan till förmynderskapet. En vårdnadshavare är dock vanligen också förmyndare för barnet.’ Den vårdnadshavare som utses av domstol kallas särskilt förordnad vårdnadshavare.

 God man
 Förvaltare
 Närstående
 Anhörig
 Vårdnadshavare

Exempel på vårdnadshavare som särskilt pekas ut som person det ska dokumenteras om i tillämpliga fall är särskilt förordnad vårdnadshavare.

 

Den vårdnadshavare som utses av domstol kallas särskilt förordnad vårdnadshavare.

 Ombud
 Organisation

Verksamhet med ansvar och befogenhet att tillvarata intressen som är gemensamma för de ingående medlemmarna eller intressenterna. Exempel på organisation är organisation inom socialtjänst, skolväsende eller polismyndighet.

 Individuell plan (inom socialtjänst)

Plan inom socialtjänst som beskriver planerade aktiviteterför en enskild brukare relaterat till ett specifikt måltillstånd, exempelvis individuell plan enligt LSS och vårdplan inför placering.

 Samordnad individuell plan

Observera att termposterna om planer i Socialstyrelsens termbank som relaterar till detta begrepp kommer att ses över.

 Behandlingsplan enligt LVU

Individuell plan inom socialtjänst som ska finnas när nämnden har beslutat att en ung person behöver regelbunden kontakt med särskilt kvalificerad kontaktperson eller när den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten och när samtycke inte har lämnats.

 

Observera att termposterna om planer i Socialstyrelsens termbank som relaterar till detta begrepp kommer att ses över.

 Individuell plan enligt LSS

Observera att termposterna om planer i Socialstyrelsens termbank som relaterar till detta begrepp kommer att ses över.

 Genomförandeplan vid placering av barn och unga

Individuell plan inom socialtjänst som beskriver hur den beslutade vården ska genomföras vid placering av ett barn eller en ung person. Denna typ av genomförandeplan finns reglerad i 11 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen, SoL.

 

Observera att termposterna om planer i Socialstyrelsens termbank som relaterar till detta begrepp kommer att ses över.

 Vårdplan inför placering

Individuell plan inom socialtjänst som bl.a. beskriver de särskilda insatser som behövs, det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, målet med vården, och den vårdbehövandes syn på den planerade vården när någon behöver vårdas vid placering vid HVB eller familjehem.

Denna vårdplan upprättas inför placering enligt både LVU och SoL och kan gälla både barn och vuxna.

 

Observera att termposterna om planer i Socialstyrelsens termbank som relaterar till detta begrepp kommer att ses över.

 Beslut (inom socialtjänst)

Avgörande i viss fråga inom socialtjänst. Alla aktiviteter inom socialtjänst föregås i allmänspråklig mening av någon form av beslut. De flesta av dessa beslut dokumenteras implicit genom att endast dokumentera den utförda aktiviteten, exempelvis att kalla brukaren till ett personligt möte.

Slutligt beslut pekas särskilt ut som beslut som ska dokumenteras explicit i tillämpliga fall. Slutligt beslut avser beslut genom vilket beslutsfattaren skiljer sig från saken. Det slutliga beslutet avgör i allmänhet sakfrågan i ett ärende, utom vid avskrivningsbeslut och avvisningsbeslut.

 Resurs (inom socialtjänst)

Något som kan tas i anspråk för eller krävs för genomförande av aktiviteter eller processer inom socialtjänst och som inte avser personer eller organisationer. Exempel som särskilt pekas ut som resurser som det i tillämpliga fall ska dokumenteras om är pengar som betalas ut till brukaren.

 Dokument (inom socialtjänst)

Samling av information som behandlas och fungerar som en enhet. Observera att ett dokument inte nödvändigtvis behöver vara ett papper. En specifik samling av information kan behöva hållas samman som en enhet och tillföras olika typer av metadata, exempelvis en signatur av ett beslutsunderlag (som i sig består av enskilda uppgifter) eller dokumentation om att en viss samling uppgifter har lämnats ut till annan myndighet. Dokument kan innehålla explicita relationer mellan de uppgifter i personakt som dokumentet består av. Exempel är ett utlåtande där man vill beskriva att en aktivitet har orsak i ett tidigare observerat tillstånd.

 Samtyckesbeslut

Samtyckesbeslut är en form av beslut som det i vissa fall finns uttryckliga dokumentationskrav om. I socialtjänst är det endast brukaren eller en företrädare för denne som kan fatta ett samtyckesbeslut, aldrig socialtjänstpersonalen. Exempelvis beslut om att samtycka till att nämnden får kontakta andra myndigheter eller personer enligt 5 kap. 5 §, SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Enligt samma paragraf måste återkallade samtycken dokumenteras.

 Samtycke
 Åtkomstbegränsning av uppgift i personakt

Inskränkning av möjlighet till åtkomst av personuppgifter i personakt. I socialtjänsten ska man enligt 6 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten tillämpa åtkomstbegränsning av uppgift i personakt. Åtkomstbegränsningen sätts av personal inom socialtjänsten genom behörighetshantering.

 

Skydd av uppgift i personakt

Förhindrande av att brukarens personliga integritet kränks genom att obehöriga tar del av uppgift i brukarens personakt. Det finns huvudsakligen två sätt att skapa det skyddet, där det ena går ut på att tekniskt styra åtkomst i förväg och det andra att ha bred teknisk åtkomst, men genom behörighetstilldelning och loggning i efterhand styra skyddet.

 

 

 

Need-to-Know är en princip som är ofta tillämpad i åtkomssammanhang. Med Need-to-Know menas att en användare skall få åtkomst till endast sådan information som han eller hon behöver för att utföra sitt arbete. Det handlar här om kontroll före åtkomst. Åtkomstkontrollen i ett system eller en databas skall mer eller mindre kanalisera användaren till avsedd information. Need-to-Know är en vanlig åtkomstkontroll i militära organisationer eller underrättelsetjänster. (Se även kapitel 3 Need-to-Know kontra Right-to-Know.)

 

Motsatsen till Need-to-Know är Right-to-Know. Med detta menas att användarna har en generös tillgång till informationstillgångarna i en organisation och oinskränkta rättigheter. Användarna avgör själva, på eget ansvar, vilken information man behöver titta på och vad man vill göra med den. Åtkomskontroll baserad på Right-to-Know förutsätter strikta rutiner för loggning av användarnas aktiviteter och uppföljning av loggarna. Här handlar det mer om kontroll efter åtkomst.

 

 

 

 

Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänst, 6 §

När behandling av personuppgifter är tillåten

6 § Personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten skall kunna utföras. 

  

Personuppgifter får även behandlas för uppgiftsutlämnande som föreskrivs i lag eller förordning. 

  

En registrerad person har inte rätt att motsätta sig sådan behandling av uppgifter som är tillåten enligt denna lag. 

  

 

Underdiagram
Namn Beskrivning
 Begreppsmodell.Socialtjänst Diagram

Förekommer i
Diagram
NI 2019:1